Bantuhök

	Bantuhök; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Accipiter
Art	Bantuhök; A. tachiro
Vetenskapligt namn
	§ Accipiter tachiro
Auktor	(Daudin, 1800)
Utbredning
	Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Bantuhök^[2] (Accipiter tachiro) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar som förekommer i Afrika.^[3]

Utseende

Bantuhök är en medelstor hök med gula ögon och ben, gråbrun ovansida och undersidan brunbandad. Den skiljer sig från liknande rödbröstad hök genom mindre vitt i stjärten, mindre rött på bröstet och tvärbandade "lår". Dvärghöken har liknande fjäderdräkt, men är mycket mindre.^[4]

Utbredning och systematik

Bantuhöken förekommer i stora delar av Afrika söder om Sahara. Den delas upp i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

Accipiter tachiro unduliventer – förekommer på höglandet i Etiopien
Accipiter tachiro sparsimfasciatus – förekommer från Somalia till norra Kongo-Kinshasa, Angola, Zambia och Moçambique
Accipiter tachiro pembaensis – förekommer på Pemba Island, utanför Tanzania
Accipiter tachiro tachiro – nominatformen förekommer från södra Angola till Moçambique och Sydafrika

Sedan 2022 inkluderar Clements et al rödbröstad hök (Accipiter toussenelii) i arten.^[5]

Släktskap

Bantuhöken kallades tidigare afrikansk duvhök, men är inte nära släkt med den i Europa och Nordamerika förekommande duvhöken. Den senare står troligen nära kärrhökarna i Circus, varför släktet Accipiter sannolikt är parafyletiskt.^[6]^[7]^[8]^[9] Än så länge har dock dessa forskningsresultat lett till några ändringar bland de större taxonomiska auktoriteterna.

Levnadssätt

Bantuhök häckar i höga träd, flodnära skogar, buskmarker, öppen skog och plantage med främmande trädarter. Den har dock noterats vandra in i mycket öppnare landskap. Under häckningstid ses den kretsa högt och yttra ett kort och vasst "chwik", varannan eller var tredje sekund i åtminstone en minut i taget.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Accipiter tachiro Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
^ [a b] Kirwan, G. M., A. C. Kemp, J. S. Marks, and P. F. D. Boesman (2022). African Goshawk (Accipiter tachiro), version 1.2. In Birds of the World (S. M. Billerman and B. K. Keeney, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.afrgos1.01.2
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör bantuhök.
Bilder & media
Wikispecies har information om Accipiter tachiro.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Accipiter tachiro Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[IOC-3] [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.

[BOW-4] [a b] Kirwan, G. M., A. C. Kemp, J. S. Marks, and P. F. D. Boesman (2022). African Goshawk (Accipiter tachiro), version 1.2. In Birds of the World (S. M. Billerman and B. K. Keeney, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.afrgos1.01.2

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[6] Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.

[7] Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.

[8] Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.

[9] Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler