Aflatoxin

Kemisk struktur hos (–)-Aflatoxin B1

Aflatoxin är ett starkt och cancerframkallande gift, ett så kallat mykotoxin, som produceras av mögelsvamparna Aspergillus flavus, A. parasiticus och A. nomius. Dessa mögelsvampar kan växa på jordnötter och mandel, oljerika fröer till exempel solrosfrön, grödor som majs, ris, kryddor och bovete samt på torkad frukt, bland annat fikon. Giftet finns i flera kemiska former varav aflatoxin B1 är både den vanligaste och den giftigaste.

Kontamineringsfaktorer

Aspergillus fumigatus som den ser ut under ett elektronmikroskop

Aflatoxin-producerande medlemmar av Aspergillus är vanliga och spridda i naturen. De kan kolonisera och kontaminera sädesslag innan skörd eller under förvaring. Sädesslag som är särskilt känsliga för att bli värd för infektion av Aspergillus efter lång exponering av hög luftfuktighet, eller skador från sådant som stressar växter, till exempel torka, en omständighet som gör den mer mottaglig.

Förekomst i livsmedel

Toxinet kan bildas i felaktigt förvarade livsmedel, speciellt pistaschnötter, mandel och jordnötter. Förnuftig hantering och förvaring av livsmedlen kan minimera risken för mögelangrepp och därmed aflatoxinbildning. Jordnötter som importeras till Sverige måste åtföljas av ett intyg om aflatoxinhalt.

Jordnötter och jordnötssmör brukar innehålla spår av aflatoxin. På grund av aflatoxinriskerna bör man aldrig äta nötter som är missfärgade eller skrumpna.

Den 10 april 2013 upptäcktes förhöjda halter i mjölk som senare kunde härledas till ett parti foder.[1]

Gränsvärden

FN kommissionen som fastställer de internationella livsmedelsriktlinjerna Codex Alimentarius beslutade i oktober 2008 att höja gränsvärdena för aflatoxin från 4 till 10 mikrogram/kg efter påtryckningar från transnationella företag inom livsmedels- och bioteknikbranschen.[2] EU kom därmed att runt årsskiftet 2008/2009 tvingas släppa in mandlar, hasselnötter och pistaschnötter med förhöjda halter som potentiellt kan orsaka levercancer. [3][4]

Europeiska kommissionen har därför valt att höja gränsvärdet till 10 μg/kg. Detta efter att ha övervägt ett yttrande från Vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, rörande en möjlig ökning av hälsorisken för konsumenterna om de befintliga gränsvärdena för aflatoxiner i mandlar, hasselnötter och pistaschmandlar samt produkter framställda därav skulle höjas.

Panelen kom fram till att en ändring av gränsvärdena för den totala aflatoxinhalten i mandlar, hasselnötter och pistaschmandlar från 4 till 8 eller 10 μg/kg skulle få små effekter på den uppskattade exponeringen via kosten, cancerrisken och de beräknade exponeringsmarginalerna.[5]

Sjukdomspåverkan och bioaktiveringen

Aftlatoxin metaboliseras i kroppen av enzymerna CYP1A2 och CYP4A5 och bildar reaktiva epoxider. Dessa kan genom två vägar detoxifieras från kroppen. Genom glutationkonjugering eller genom hydrolysering av vatten till diol. Problemet är dock att dessa reaktiva epoxider även kan binda till vår DNA och bilda DNA-addukter som skadar levercellerna och ger upphov till cancer.

Medicinsk forskning påvisar att en regelbunden diet som inkluderar flockblommiga växter såsom morötter, palsternacka, selleri, persilja, verkar kunna reducera de cancerogena effekterna av aflatoxin. [6]

Källor

  1. ^ ”Aflatoxinet hittades tack vare mjölksektorns kontrollprogram - Svensk Mjölk”. svenskmjolk.se. 30 april 2013. Arkiverad från originalet den 6 juli 2013. https://archive.is/20130706115626/http://www.svenskmjolk.se/Aktuellt/Aktuellt--Opinion/2013/Aflatoxinet-hittades-tack-vare-mjolksektorns-kontrollprogram/%23.UdgF5H3LfK4. Läst 24 maj 2013. 
  2. ^ ”iFokus - Föredrag om Codex Alimentarius Gbg 30/11”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525110805/http://kolhydrater.ifokus.se/discussions/4d71548fb9cb462227065557-foredrag-om-codex-alimentarius-gbg-3011. Läst 22 december 2008.  081222 kolhydrater.ifokus.se
  3. ^ ”Rapport - Högre gifthalt tillåts i nötter”. http://www.svt.se/nyheter/sverige/hogre-gifthalt-tillats-i-notter. ”EU tvingas snart släppa in mandlar, hasselnötter och pistaschnötter med högre halt av det cancerframkallande giftet aflatoxin, efter att FN-organet Codex Alimentarius höjt gränsvärdena från fyra till tio mikrogram per kilo. EU:s gränskontroll har vid upprepade tillfällen stoppat partier av frön och nötter med för höga halter av aflatoxin. Under hela 2007 stoppades 568 laster, skriver Svenska Dagbladet. Aflatoxin är ett mögelgift, som finns naturligt i varma och fuktiga klimat. Giftet kan förorena frön och nötter och är en orsak till levercancer.”  2008-12-22 svt.se
  4. ^ ”Högre gifthalt tillåts i nötter”. svd.se. 22 december 2008. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hogre-gifthalt-tillats-i-notter_2234191.svd. Läst 24 maj 2013. 
  5. ^ ”Kommissionens förordning (EU) nr 165/2010 av den 26 februari 2010 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel vad gäller aflatoxiner”. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32010R0165:SV:NOT. 
  6. ^ University of Washington, Apiaceous vegetable constituents inhibit human cytochrome P-450 1A2 (hCYP1A2) activity and hCYP1A2-mediated mutagenicity of aflatoxin B1., 2006 Sep;44(9):1474-84. (PMID 16762476)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

(–)-Aflatoxin B1 Structural Formulae V.1.svg
(–)-Aflatoxin_B1_Structural_Formulae Aflatoxin_B1