Afghanistans geografi
Afghanistan räknas enligt olika källor till Centralasien[1], Sydasien[2] eller Mellanöstern.[3] Landet saknar kust och gränsar till sex länder: Iran och Turkmenistan i väster, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr och Pakistan och Kina i öster. De största städerna är huvudstaden Kabul, Mazar-e Sharif och Kunduz i norr, Herat i väster, Jalalabad i öster och Kandahar i söder.[4]
Landet är tätast befolkat i provinserna kring Kabul. Andra tätbefolkade områden finns i Heratområdet i väster, på slätterna runt Kunduz i norr, i Nangaharprovinsen i öster samt längs floderna i provinserna Kandahar och Helmand i söder.[4]
Tre naturområden
Större delen av landet består av otillgängliga bergsområden som utgör den västliga delen av Himalaya. Den långsmala Wakhan-korridoren i nordöst skjuter in som en kil mellan Tadzjikistan och Pakistan i bergsmassivet Pamir och har också en kort gräns mot Kina. Sydväst därom sträcker sig Hindukush in mot centrala Afghanistan och delar sig i en solfjäderformad serie bergskedjor åt väster, sydväst och söder. Området präglas av djupa trånga dalar mellan höga berg.[5]
Längst i norr finns ett gräsbevuxet slättområde som delvis består av bördig lössjord. Det sluttar ned mot floden Amu-Darja och är den del av den centralasiatiska stäppen.[5][6]
Ett relativt låglänt område i sydväst utgörs till stor del av öken och saltträsk.[5]
På grund av brist på vatten är endast cirka 12 procent av landets yta (650 000 kvadratkilometer) odlingsbar.[7] Endast 3 procent av ytan är täckt av skog, främst i öster och på de södra sluttningarna av Hindukush.[8]
Berg
Landets högsta berg är Nowshaq (7492 meter över havet), som ligger på gränsen mot Pakistan vid södra gränsen av Wakhankorridoren i nordost.[9] För Hindukush som helhet är medelhöjden cirka 4 500 meter över havet.[10]
Floder
Det afghanska höglandet utgör en vattendelare mellan Central- och Sydasien och från detta rinner floder i alla riktningar men framför allt från nordost mot sydväst. Den största av dessa är Helmandfloden, som utmynnar i Hamunsjön, ett sjö- och våtmarkssystem i Sistan-bäckenet i sydväst.[11]
Hari Rud rinner västerut, passerar Herat, utgör en del av gränsen mot Iran och flyter sedan norrut och förlorar sig i öknen i Turkmenistan.[12]
Kabulfloden och dess bifloder avvattnar höglandet österut och förenar sig med Indus i Pakistan.[13] Detta är det enda av landets flodsystem som rinner ut i havet.[14]
Från Pamir rinner Amu-Darja åt nordväst mot Aralsjön och utgör utefter en lång sträcka gräns mot Tadzjikistan och Uzbekistan.[15]
Många av vattendragen i Afghanistan är endast periodiskt vattenförande och saknar utlopp.
Sjöar
Afghanistan har endast ett fåtal mindre sjöar. I bergen i norr finns Zarkol i Wakhankorridoren och Shivasjön. Söder om Ghazni finns saltsjön Istadeh-ye Moqor och i sydväst, i gränsområdet med Iran, finns Hamunsjön, ett grunt sjö- och våtmarkssystem. Dessutom finns ett antal dammar i floderna.[16] Sjösystemet Band-e Amir i Bamiyanprovinsen blev 2009 Afghanistans första nationalpark.[17]
Klimat
Afghanistan har inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Under sommaren kan den västliga så kallade 120-dagarsvinden ge dagstemperaturer på upp till 50 grader. På vintern kan temperaturen i höglandet sjukna under 25 minusgrader.[5]
Torka råder i stora delar av landet, vilket gör att färskvattentillgången blir begränsad. Nederbörden faller nästan bara under vintern (december till april), i bergen oftast som snö. Ett litet område kring Jalalabad i öster kan nås av indiska monsunvindar och är varmt och fuktigt.[5]
|
|
Naturkatastrofer och miljöförstöring
Afghanistan ligger i ett geologiskt aktivt område i kanten av den Eurasiska kontinentalplattan, och det är ständigt risk för jordbävningar som i sin tur kan förorsaka jordskred i den branta terrängen.[19] I mars 2002 skakades provinserna Samangan och Baghlan av en serie skalv i vilka minst 1 800 omkom och tiotusentals blev hemlösa.[20] Totalt skadades över 4 000 människor.
Glaciärerna i Hindukush och Pamir har på grund av den globala temperaturhöjningen minskat med 30 procent under perioden 1965-2015. Detta har lett till bland annat laviner och jordskred. Tillsammans med minskad nederbörd bidrar det också till att det redan torra landet fått ännu större brist på vatten.[21]
Sjö och våtmarkssystemet i Sistan-bäckenet i sydväst har sedan det sena 1960-talet drabbats av upprepade fleråriga torkperioder som har förvandlat våtmarkerna till ofruktbar öken där vinden dragit upp väldiga sandmoln från de forna sjöbottnarna. Detta har drabbat både det vilda växt- och djurlivet i området och människornas möjligheter att försörja sig på jordbruk och boskapsskötsel anpassat till områdets tidigare karaktär.[11]
Kabul hör till de städer i världen som är värst drabbade av luftföroreningar, och forskningsgruppen State of Global Air beräknar att luftföroreningarna skördade 26 000 liv i Afghanistan under år 2017.[22]
Referenser
- ^ ”Landguiden: Afghanistan”. Utrikespolitiska institutet. 13 november 2019. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/. Läst 17 november 2019.
- ^ ”Geographic Regions”. United Nations Statistics Division. https://unstats.un.org/unsd/methodology/m49/. Läst 17 november 2019.
- ^ ”Mellanöstern”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mellan%C3%B6stern. Läst 22 november 2019.
- ^ [a b] ”Afghanistans befolkning”. Svenska Afghanistankommittén. https://sak.se/afghanistan/befolkning. Läst 12 februari 2020.
- ^ [a b c d e] ”Afghanistans geografi”. SO-rummet. 8 november 2019. https://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/varldsdelar-och-lander-geografi/asien-geografi/afghanistans-geografi. Läst 12 februari 2020.
- ^ ”Afghanistan Relief”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Afghanistan. Läst 14 februari 2020.
- ^ ”Jordbruk”. Svenska Afghanistankommittén. 25 september 2017. https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/jordbruk. Läst 22 januari 2020.
- ^ ”Afghanistan: Agriculture and forestry”. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Afghanistan/Agriculture-and-forestry. Läst 23 januari 2020.
- ^ ”Noshaq, Afghanistan/Pakistan”. Peakbagger.com. https://www.peakbagger.com/peak.aspx?pid=10491. Läst 21 januari 2020.
- ^ ”Hindukush”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hindukush. Läst 23 januari 2020.
- ^ [a b] [postconflict.unep.ch/publications/sistan.pdf ”History of Environmental Change in the Sistan Basin”] (Pdf). UNEP Post-Conflict Branch. 2006-05. postconflict.unep.ch/publications/sistan.pdf. Läst 22 januari 2020.
- ^ ”Harīrūd”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Harirud. Läst 24 januari 2020.
- ^ ”Afghanistan: Natur”. Nationalencyclopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/afghanistan. Läst 22 januari 2020.
- ^ ”Kabul River”. Encyclopaedia Iranica. http://www.iranicaonline.org/articles/kabul-river. Läst 24 januari 2020.
- ^ ”Amu Darya”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Amu-Darya. Läst 24 januari 2020.
- ^ ”Rivers and lakes”. Afghanistan´s website. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210815172309/https://www.afghanistans.com/Information/RiversLakes.htm. Läst 3 februari 2020.
- ^ ”Afghanistan Declares Its First National Park”. Science Daily. 23 april 2009. https://www.sciencedaily.com/releases/2009/04/090422085148.htm. Läst 3 februari 2020.
- ^ [a b] Världens länder, vol 1 (Afghanistan — Cypern), Bonniers, ISBN 91-34-50745-0 N
- ^ ”Earthquake hazards”. USGS Projects in Afghanistan. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190802191608/https://afghanistan.cr.usgs.gov/earthquake-hazards. Läst 23 januari 2020.
- ^ ”1,800 Afghans killed in series of earthquakes”. The Guardian. 27 mars 2002. https://www.theguardian.com/environment/2002/mar/27/naturaldisasters.afghanistan. Läst 23 januari 2020.
- ^ ”Afghanistannytt nr 3 2015, Tema miljö”. Svenska Afghanistankommittén. Arkiverad från originalet den 7 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200207072513/https://sak.se/afghanistan-nytt-3-2015. Läst 24 januari 2020.
- ^ ”Afghan capital's air pollution may be even deadlier than war”. AP. 13 november 2019. https://apnews.com/1e566a9f6cd647d2998ec9c2582a6176. Läst 1 januari 2020.
Se även
- Topografisk karta över Afghanistan 1 : 300 000 www.cesty.in
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Mountains and river in Helmand Province of Afghanistan
An aerial view from the window of a Blackhawk helicopter between Mazar-e-Sharif, Balkh Province, and Kunduz, Kunduz Province, Afghanistan, June 27, 2012. (37th IBCT photo by Sgt. Kimberly Lamb) (Released)
(c) Masoud Akbari, CC BY-SA 3.0
Nearly dry Kabul River in Kabul (city)