Aequidens
| Aequidens | |
 Aequidens viridis | |
| Systematik[1] | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
| Familj | Ciklider Cichlidae |
| Underfamilj | Cichlasomatinae |
| Släkte | Aequidens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Aequidens | |
| Auktor | Eigenmann & Bray, 1894 |
 Blå ciklid, Aequidens pulcher | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Aequidens är ett släkte fiskar i familjen ciklider som förekommer naturligt i Sydamerika och Västindien, samt som introducerad art i Australien och Indonesien.[2][3] Släktet är under taxonomisk omarbetning och än så länge att betrakta som polyfyletiskt. Fiskarna i släktet blir som vuxna mellan 5,6 och 20 centimeter långa, beroende på art.[4] Flera av arterna är vanliga som akvariefiskar.
Biotoper
Alla arterna återfinns våtmarker, bäckar och lugna floder med i de flesta fall mjukt, surt vatten.
Föda
Samtliga Aequidens är allätare ("omnivora"). Tyngdpunkten ligger på animalisk föda såsom maskar, små kräftdjur, insekter och småfisk, men de äter också vegetabilier i form av alger och olika vattenväxter.
Fortplantning
Alla Aequidens lever samman i monogama par som håller ett revir, och leker på plana, vanligtvis horisontella ytor, ofta en flat sten eller rot. I undantagsfall händer det att de istället lägger sin rom i grunda grottor, men det är sällsynt. Före leken putsas underlaget noga av båda föräldradjuren, för att skapa en så god miljö för äggen som möjligt. Honan lägger i allmänhet 50–300 ägg på leksubstratet, några i taget, varefter hanen befruktar rommen. Äggen kläcks efter 3–8 dygn, beroende på art och vattnets temperatur. Ynglen simmar fritt 5–10 dygn efter kläckningen. Båda föräldrarna vaktar såväl äggen som de kläckta ynglen, och attackerar alla andra fiskar eller andra hot som kanske kommer för nära och kan utgöra ett hot mot avkomman.
Lista över arter
Släktet omfattar 22 arter:[5]
- Aequidens biseriatus (Regan, 1913) – blir 8 cm lång, förekommer i Colombia.[6]
- Aequidens chimantanus Inger, 1956 – blir 10,2 cm lång, förekommer i Venezuela.[7]
- Aequidens coeruleopunctatus (Kner, 1863) – blir 14,5 cm lång, förekommer i Costa Rica och Panama.[8]
- Aequidens diadema (Heckel, 1840) – diademciklid, blir 11,8 cm lång, förekommer i Brasilien, Colombia och Venezuela.[9]
- Aequidens epae Kullander, 1995 – blir 11,3 cm lång, förekommer i Brasilien.[10]
- Aequidens gerciliae Kullander, 1995 – blir 12,8 cm lång, förekommer i Brasilien och Peru.[11]
- Aequidens hoehnei (Miranda-Ribeiro, 1918) – blir 5,6 cm lång, förekommer i Brasilien.[12]
- Aequidens latifrons (Steindachner, 1878) – blir 17 cm lång, förekommer i Colombia och som introducerad art i Indonesien.[3]
- Aequidens mauesanus Kullander, 1997 – blir 13,4 cm lång, förekommer i Brasilien.[13]
- Aequidens metae Eigenmann, 1922 – blir 12,5 cm lång, förekommer i Colombia.[14]
- Aequidens michaeli Kullander, 1995 – blir 20 cm lång, förekommer i Brasilien.[15]
- Aequidens pallidus (Heckel, 1840) – blir 14,3 cm lång, förekommer i Brasilien.[16]
- Aequidens paloemeuensis Kullander & Nijssen, 1989 – blir 9,5 cm lång, förekommer i Surinam.[17]
- Aequidens patricki Kullander, 1984 – blir 11,6 cm lång, förekommer i Peru.[18]
- Aequidens plagiozonatus Kullander, 1984 – blir 10,3 cm lång, förekommer i Brasilien.[19]
- Aequidens potaroensis Eigenmann, 1912 – blir 10 cm lång, förekommer i Guyana.[20]
- Aequidens pulcher (Gill, 1858) – blå ciklid, blir 10 cm lång, förekommer i Colombia, Trinidad och Tobago och Venezuela, samt som introducerad art i Australien och Indonesien.[2]
- Aequidens rivulatus (Günther, 1860) – guldsömciklid, blir 20 cm lång, förekommer i Ecuador och Peru.[21]
- Aequidens rondoni (Miranda-Ribeiro, 1918) – blir 9,7 cm lång, förekommer i Brasilien.[22]
- Aequidens tetramerus (Heckel, 1840) – sadelciklid, blir 16,2 cm lång, förekommer i Bolivia, Brasilien, Colombia, Franska Guyana, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela.[23]
- Aequidens tubicen Kullander & Ferreira, 1991 – blir 11,6 cm lång, förekommer i Brasilien.[24]
- Aequidens viridis (Heckel, 1840) – blir 16,5 cm lång, förekommer i Bolivia och Brasilien.[25]
Referenser
- ^ Standard Report Page: ”Aequidens” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=169822. Läst 14 februari 2013.
- ^ [a b] Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens pulcher (Gill, 1858) – Blue acara” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-pulcher.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ [a b] Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens latifrons (Steindachner, 1878) – Platinum acara” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-latifrons.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Ortiz, Maricarl (28 maj 2012). ”Fish Identification: Find Species” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://www.fishbase.org/identification/SpeciesList.php?class=Actinopterygii&order=Perciformes&famcode=349&subfamily=Cichlasomatinae&genus=Aequidens&areacode=&c_code=&spines=&fins=&resultPage=1&sortby=species. Läst 14 februari 2013.
- ^ Ortiz, Maricarl (23 juni 2011). ”Scientific names where genus equals Aequidens” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://www.fishbase.org/Nomenclature/ValidNameList.php?syng=Aequidens&syns=&vtitle=Scientific+Names+where+Genus+Equals+%3Ci%3EAequidens%3C%2Fi%3E&crit2=contains&crit1=EQUAL. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens biseriatus (Regan, 1913)” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://www.fishbase.org/summary/Aequidens-biseriatus.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens chimantanus Inger, 1956– Flag acara” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://www.fishbase.org/summary/Aequidens-chimantanus.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens coeruleopunctatus (Kner, 1863)” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-coeruleopunctatus.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens diadema (Heckel, 1840)” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-diadema.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens epae Kullander, 1995” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-epae.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens gerciliae Kullander, 1995” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-gerciliae.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens hoehnei (Miranda-Ribeiro, 1918)” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-hoehnei.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens mauesanus Kullander, 1997” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-mauesanus.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens metae Eigenmann, 1922 – Yellow acara” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-metae.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens michaeli Kullander, 1995” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-michaeli.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens pallidus (Heckel, 1840) – Doublespot acara” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-pallidus.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar; Nijssen, Han (3 juli 2012). ”Aequidens paloemeuensis Kullander & Nijssen, 1989” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-paloemeuensis.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens patricki Kullander, 1984” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-patricki.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens plagiozonatus Kullander, 1984” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-plagiozonatus.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens potaroensis Eigenmann, 1912” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-potaroensis.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens rivulatus (Günther, 1860) – Green terror” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-rivulatus.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens rondoni (Miranda-Ribeiro, 1918)” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-rondoni.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar (3 juli 2012). ”Aequidens tetramerus (Heckel, 1840) – Saddle cichlid” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-tetramerus.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar; Nijssen, Han (3 juli 2012). ”Aequidens tubicen Kullander & Ferreira, 1991” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-tubicen.html. Läst 14 februari 2013.
- ^ Kullander, Sven Oscar; Nijssen, Han (3 juli 2012). ”Aequidens viridis (Heckel, 1840)” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://fishbase.se/summary/Aequidens-viridis.html. Läst 14 februari 2013.
Media som används på denna webbplats
Aequidens pulcher.jpg
Författare/Upphovsman: Loïc Tremblay, Licens: CC-BY-SA-3.0
Andinoacara Pulcher
Författare/Upphovsman: Loïc Tremblay, Licens: CC-BY-SA-3.0
Andinoacara Pulcher
Aequidens viridis.jpg
Aequidens viridis, Aquarell by Johann Natterer from 1829
Aequidens viridis, Aquarell by Johann Natterer from 1829