Adlerfelt
Adliga ätten Adlerfelt | |
Ursprung | samma ursprung som adlade ätten Trafverhielm nr 1036 [1] |
---|---|
Adlad | 1693 |
Utgrenad i | friherrliga ätten Adlerfelt nr 178[1] |
Sveriges riddarhus | |
Introducerad | 1693 |
Grad | Adlig ätt nr 1272 |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1808 |
Svärdssidan | Peter Maximilian (1735-1808) |
Spinnsidan | Elisabet Adlerfelt, fröken, död 1787 |
Frherrliga ätten Adlerfelt | |
Förgrenad ur | Adliga ätten Adlerfelt genom Per Adlerfelt |
---|---|
Upphöjd | Friherrlig 1720-02-29, introducerad . Utdöd 1769-01-20. |
Stamfar | Per Adlerfelt (1680-1743), friherre 1720 |
Sveriges riddarhus | |
Introducerad | 1720 |
Grad | Friherrlig ätt nr 178 |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1799, svärdssidan 1769 |
Svärdssidan | Carl Adlerfelt (1719–1769), död 1769, men vapnet blev vid begravningen i S:t Petri kyrka ej krossat, emedan hans änka var i havande tillstånd |
Spinnsidan | Carolina, född posthuma 1769 i Stockholm, död 1799 |
Adlerfelt är en svensk adlig släkt som härstammade från Finland.
År 1693 adlades hovkamreraren Carl Johansson med namnet Adlerfelt. Hans son Per (1680–1743) blev år 1720 friherre.[2]
Den friherrliga ätten slocknade 1769 och den adliga 1808.
Bland ättens övriga medlemmar märks:
- Gustaf Adlerfelt (1671–1709), ämbetsman och historiker
- Karl Maximilian Emanuel Johan Adlerfelt (1706–1747), pedagog
- Carl Adlerfelt (1719–1769), militär och ämbetsman
- Ulla Adlerfelt (1736–1765)
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Adlerfelt, 1904–1926.
Noter
|