Adlercreutz regemente

Adlercreutz regemente
AM.010455.jpg
Kompanifana vid regementet
Information
Officiellt namnAdlercreutz regemente
Datum1803–1808
FörsvarsgrenSvenska armén
TypInfanteriet
EfterföljareSödra skånska infanteriregementet
StorlekRegemente
FörläggningsortSveaborg
FärgerRött och gult          
Kända slag och krigFinska kriget
Befälhavare
RegementschefCarl Johan Adlercreutz [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Adlercreutz regemente var ett värvat infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren cirka 1803–1808.[1]

Historia

Förbandet sattes upp i södra Finland 1803 som Finska värvade fotjägarregementet eller Nya jägarregementet. Den 10 september 1804 utnämndes Carl Johan Adlercreutz till regementschef och regementet fick då sitt slutliga namn. Regementet bestod av fyra bataljoner med inledningsvis ca 2 000 man fördelade på 13 kompanier (ett om 200 man, övriga om 150 man vardera). År 1805 överfördes det 200 man starka Elimä kompani till Nylands jägarbataljon. Vid Finska krigets utbrott i februari 1808 förlades regementet till Helsingfors, men då starka ryska kejserliga trupper närmade sig förlades regementet runt den 2 mars 1808 till garnisonen på Sveaborg.[2]

Efter Sveaborgs fall den 3 maj 1808 upplöstes regementet. Efter den svenska kapitulationen vid Sveaborg så lovade den Ryska armén i kapitulationsaktens 18 paragraf att alla svenska officerare och manskap skulle få kvarstanna i Finland till krigsslutet. Då ryssarna bröt detta löfte, och istället ville föra soldaterna till Ryssland så kände sig flera inte bundna av kapitulationen, utan flydde och anslöt sig till den Svenska armén igen. Bland de som gjorde detta var kaptenen Florus Toll, sekundadjutanten Carl Silfversvan samt adjutanten Carl Gustaf Jack.[3] De som inte flydde fördes till den ryska staden Veliki Ustjug som låg 1614 verst (ca 172 mil) från Sankt Petersburg.[4]

Heraldik och traditioner

Regementsfanan

Fanan fastställdes i Stralsund av kung Gustaf IV Adolf den 4 december 1803, och den beskrivs som följer:

”
Lif fanan blifver Hvit i likhet med öfriga Regtes fanor. De öfrige blifva fyrdelade på sätt ritningen utvisar. Det röda är cramoisie, det gula är chamois. Uti Ovalen som är Hvit omgifven af en grön Krans, Broderad samma teckning som finnes uti Regementets Knappar.[5]
„

År 1811 övertogs regementets fanor av det nybildade Södra skånska infanteriregementet.

Framstående personer vid regementet

  • Carl Gustaf Jack - adjutant, som flydde efter Sveaborgs kapitulation för att fortsätta striden mot Ryssland.
  • Carl Silfversvan - sekundadjutant, som flydde efter Sveaborgs kapitulation för att fortsätta striden mot Ryssland.
  • Florus Toll - kapten, som flydde efter Sveaborgs kapitulation för att fortsätta striden mot Ryssland.
  • Gustaf Carl Palmfelt - major och chef för Kaupio kompani, samt under Sveaborgs belägring var befälhavare på Svartö.[4]

Förbandschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Nya jägarregementet/Finska värvade fotjägarregementet1803-??-??–1804-09-09
Kungliga Adlercreutska regemente1804-09-10–1808-05-03
Övningsfält och förläggningsort
Södra Finland1803-??-??–1808-03-01
Sveaborg (F)1808-03-02–1808-05-03

Bilder

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Adlercreutz blev sista chefen för regementet.

Noter

  1. ^ Kjellander (2003), s. 246
  2. ^ Finsk tidskrift för vitterhet, vetenskap, konst och politik, sid 373.
  3. ^ Relation om f.d. Sawolaks Brigadens, af Kongl. Finska Arméen. Sid XI–XII.
  4. ^ [a b] Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815, sid 43.
  5. ^ Tacitus.nu

Tryckta källor

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
Svenska arméns förband i Finland
Infanteriet
Kavalleriet
Artilleriet

Media som används på denna webbplats

AM.010455.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Fana för Adlercreutzska regementet och senare Kompanifana m/1812-1840 för Norra Skånska infanteriregementet (I 6) och Södra Skånska infanteriregementet (I 7).

Kompanifana för Adlercreutzska regementet, som 1808 sytts om till kompanifana för Norra och Södra Skånska infanteriregementet 1812-1840

Duk av sidenkypert, fyrstyckad röd och gul, i mitten broderat en sköld med Skånes vapen, omgivet av en lagerkrans.
Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Carl Gustaf Jack.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 4.0
Porträtt av löjtnanten Carl Gustaf Jack (1782-1867) som deltog i Finska kriget som officer vid först Adlercreutska regemente, och sedermera vid Savolaks regemente. Vid Slaget vid Oravais erhöll han medaljen "För tapperhet i fällt" i guld, som kan ses på bilden.

På bilden syns i mitten Carl Gustaf Jack, ovanför bilden syns Finalnds lejon. Man kan även se en kanon, en musköt, ett kruthorn, samt den svenska flaggan med unionstecken i hörnet.

Målning på Bohusläns museum, av okänd konstnär.