Adelsfanan

Adelsfanan
Adelsfanans uniform m/1779
Information
Datum	1280-1901
Land	Sverige
Försvarsgren	Svenska armén
Typ	Kavalleri
Storlek	Regemente

Adelsfanan var Sveriges allra första reguljära kavalleriförband och kan möjligen härledas ända tillbaka till Alsnö stadga år 1280 då den svenska adeln, som motprestation för sina privilegier, förpliktades att bistå kungen i krig genom den så kallade rusttjänsten.

Fast organiserat blev adelsrytteriet dock först genom Erik XIV 1565. Från 1571 börjar namnet Adelsfanan användas. Organisationen varierade genom tiderna, genomsnittligt motsvarade Adelsfanan ett mindre kavalleriregemente. När det svenska kavalleriet (fanorna) organiserades i regementen behöll Adelsfanan sitt namn. Samtliga officerare var adliga. Under Gustav II Adolfs tid hade Adelsfanan tre kompanier i Sverige och ett i Finland. I 1634 års regeringsform anges Adelsfanans rang främst inom rytteriet.

År 1640 omorganiserades Adelsfanan och ett fjärde kompani kom till. Efter 1658 då Skåne blev svenskt sattes även ett femte kompani upp i Skåne. På 1680-talet ökades den till sex kompanier: Upplands, Finlands, Västgöta, Södermanlands, Östgöta och Skånska. Manskapet uppsattes enbart vid krig och enligt adelns privilegier skulle Adelsfanan enbart tjänstgöra inom Sverige. År 1702 lät dock Karl XII föra över de svenska kompanierna till de baltiska besittningarna. Adelsfanan deltog bland annat i slaget vid Lund 1676, slaget vid Fraustadt 1706 och hamnade i rysk fångenskap 1709 vid Perevolotjna dock utan att ha deltagit i slaget vid Poltava dagarna innan.

Förbandet upphörde i realiteten som fältdugligt förband efter Karl XII:s död 1718 och mönstrades för sista gången 1743. Kvar stod en ren pappersorganisation. Efter 1743 (regementet uppgick då till 395 man) gjordes aldrig mera någon "uppsättning" av Adelsfanan och inga generalmönstringar hölls. Att nyrekrytera mötte ändå ingen som helst svårighet. Någon tjänstgöring kom ju aldrig i fråga och adelsryttarnas skyldigheter inskränkte sig till att en gång om året anmäla sin adress hos kompanichefen. Däremot åtnjöt de frihet från vissa kronoutskylder och behövde ej ha något annat slags "laga försvar", det vill säga behövde således ej ta årstjänst eller dylikt.

Finska delen av Adelsfanan hade en styrka på 155 man och var uppsatt på samma tid och efter samma grunder som Adelsfanan i Sverige. Manskapet uppfordrades inte efter 1720 utan istället erlades en vakansavgift. Befälet däremot bibehölls fulltaligt och hade boställen och indelningar. Först 1792, i mån av att de var vakanta, drogs dessa boställen in till kronan.

Adelsfanans befäl började, i mån av avgång, reduceras omkring 1793, varvid boställen och indelningar indrogs till kronan. År 1809 indrogs befälslönerna, och efter 1823 benämndes dess ringa återstod före detta Adelsfaneregementet, men regementet avskaffades inte formellt förrän 1901.

• 
  Arvid Reinhold von Gardemein iklädd uniform m/1756 för Adelsfanan samt bärande Svärdsorden på bröstet, av Johan Henrik Scheffel
• 
  Okänd officer vid Adelsfanan iklädd Uniform m/1779, med Svärdsorden på bröstet. Av Jacob Axel Gillberg.
• 
  Majoren Gustaf Adolf Lilljehorn i regementets Uniform m/1792 på en miniatyr från ca 1797.
• 
  Porträtt på okänd major i regementets uniform m/1792.
• 
  Kaptenen Adam Johan Lagerberg i regementets uniform m/1792. Målning från ca 1800 av Per Krafft d.y..
• 
  Emil Adam von Gertten i adelsfanans uniform från tidigt 1800-tal.

• Adelsfana i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

• Larsson Anders: Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 Jengel Förlag, Östersund 2022 ISBN 978-91-88573-43-8
• Mankell Julius, Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809, Stockholm 1870
• ”adelsfana”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 

Frälse, ridderskap och adel i Sverige Sveriges ridderskap och adel (1866/2003–) Styrning Adelsmöte  · Riddarhussekreterare (1625-)  · Riddarhusordning (1626-)  · Riddarhusdirektionen (1634-)  · Arte et Marte (valspråk) (1866-) Ätter Adelskalendern (1854-)  · Alfabetisk lista  · Kronologisk lista Organisationer Vadstena adliga jungfrustift (pensionsstiftelse) (1739-)  · Svenska adelsförbundet (1914-) Fastigheter Riddarhuspalatset (1674)  · Löfstad slott  · Kronovalls slott  · Stjärnevik Ointroducerad adel Ointroducerad adels förening (1911)  · Ointroducerade ätter  · Adelskalendrar Historik Medeltida frälse (cirka 1280–1523) Stormän (nobiles)  · Riddarväsen; Riddarordnar: Riddare (miles), väpnare/sven av vapen, armiger  · Prästerskap (andligt frälse)  · Stadfästelser: Alsnö stadga ("svensk uradel") (1280), Upplandslagen (1296)  · Frälsebrev (1300-talet)  · Sköldebrev (1400-talet) Adelsprivilegier (1569–2003)  · Prästeståndet (1544–1866)  · Grevskap (1562–1680)  · Sköldknektar (1605)  · Adelsståndet: Herreklass, Riddarklass, Svenneklass Lantmarskalk (1617–1866)  · Collegium illustre (1625–1632)  · Norrköping adliga jungfrustift (1783–1796)  · Paragraf 37 (1809–1974) Se även Adliga statsministrar  · Adliga utrikesministrar  · Bergsadel  · Fideikommiss  · Johanniterorden i Sverige (1920-)

Svenska dragon-, husar- och kavalleriförband Nuvarande kavalleriförband Livregementets husarer (K 3) Norrlands dragonregemente (K 4) Livgardet (LG): Livskvadron, Livgardets dragonmusikkår (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Tidigare dragon-, husar- och kavalleriförband 1. kavalleribrigaden Kavallerifördelningen Arméns jägarbataljon (AJB) Livgardet till häst (K 1) Livregementet till häst (det yngre) (K 1) Livregementet till häst (det äldre) (K 1) Livgardets dragoner (K 1) Livregementets dragoner (K 2) Skånska kavalleriregementet (K 2) Smålands husarregemente (K 4) Skånska husarregementet (K 5) Skånska dragonregementet (K 6) Kronprinsens husarregemente (K 7) Norrlands dragonregemente (K 8) Norrbottens kavallerikår (K 9) Bohusläns dragonbataljon Upplands ståndsdragonregemente Livdragonregementet (1700–1721) Livdragonregementet (1721–1791) Västgöta dragonregemente Viborgs läns kavalleriregemente Östgöta kavalleriregemente Nylands lätta dragonregemente Nylands och Tavastehus dragonregemente Riksänkedrottningens livregemente till häst Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente Karelska dragonkåren Finska dragonerna Franska dragonregementet Skånska ståndsdragonerna Tidigare rytterier Upplands ryttare Finska rytteriet (m. fl.) Tidigare ryttarfanor Upplandsfanan Hovfanan Adelsfanan Finska fanorna Smålandsfanorna Södermanlandsfanan Västergötlandsfanorna Västmanlandsfanan Närkesfanan Värmlandsfanan Relaterad historik Rusttjänst Alsnö stadga (1280) Arboga möte (1536) Hakkapeliter Rusthåll (Ryttartorp) (cirka 1695-1901) Se även Beriden högvakt Livgardets minnesstenar Livgardets Dragoners Kamrat- och Veteranförening Föreningen för den Beridna Högvakten