Adalbert Stifter

Adalbert Stifter
Född23 oktober 1805[1][2][3]
Horní Planá[4][5][6], Tjeckien
Död28 januari 1868[1][7][2] (62 år)
Linz[8][5], Österrike
BegravdLinz
Medborgare iKejsardömet Österrike och Cisleithanien
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningFörfattare[6][9], lärare[10], poet[6], målare[6], kulturminnesvårdare[6]
Befattning
Ledamot av parlamentet i Frankfurt
Noterbara verkBergkristall
Namnteckning
Redigera Wikidata

Adalbert Stifter, född 23 oktober 1805 i Böhmen, död 28 januari 1868, var en österrikisk författare.

Biografi

Stifter, som var född i Böhmen, levde från 1848 som folkskoleinspektör i Linz. Litterär berömmelse vann han med en rad noveller i Studien (6 band, 1844-50), karakteriserade av en vek naturkänsla och minutiös psykologisk skildring.[11]

Stifter skrev finstämda berättelser och är mest känd för den stora romanen "Der Nachsommer" (ej översatt till svenska, ungefär "Brittsommar"). Han räknas till de största prosaisterna under tyskt 1800-tal. Han var även landskapsmålare och mot slutet av sitt liv led han av skrumplever och svåra psykiska problem som sedermera också ledde till självmord.[12]

I hans verk återspeglas ofta längtan till hemtrakterna i Böhmerwald. Till exempel handlar verken "Hochwald" och "Witiko" om landskapet kring sjön Plöckensteinsee (Plešné jezero).[12]

Utmärkelser

Asteroiden 7127 Stifter är uppkallad efter honom.[13]

Svenska översättningar

  • "Den gamle ungkarlen" ("Der Hagestolz") (översättning E.N. Tigerstedt. Ingår i: Modern världslitteratur: de levande mästerverken. Band 26 (Natur & Kultur, 1946)
  • Brokiga stenar: ett urval (Ur Bunte Steine: "Granit", "Bergmilch" och "Bergkristall") (översättning Jane Lundblad, Tiden, 1949)
  • Kondoren och Vilda blommor ("Der Condor" och "Feldblumen") (översättning och efterord: Rolf Haglund) (Galder, 1980)

Källor

  1. ^ [a b] Adalbert Stifter, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 75248, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Adalbert-Stiftertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w66m3v8z, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990009997, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Ferdinand Krackowizer & Franz Berger, Biographisches Lexikon des Landes Österreich ob der Enns : Gelehrte, Schriftsteller und Künstler Oberösterreichs seit 1800, Verein und Institut für Ostbairische Heimatforschung, 1931, s. 325-328, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 24008, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00175954, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Штифтер Адальберт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Franz Mayröcker, Von den Stillen im Lande : Pflichtschullehrer als Dichter, Schriftsteller und Komponisten, 1968, s. 115-116.[källa från Wikidata]
  11. ^ Svensk uppslagsbok, band 27, 1963.
  12. ^ [a b] Weiss, Micklitza & Micklitza (2016). ”Adalbert Stifter” (på tyska). Baedeker Reiseführer Tschechien. Mair Dumont. sid. 75 
  13. ^ ”Minor Planet Center 7127 Stifter” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7127. Läst 28 juni 2023. 

Externa länkar


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.