Ada Yonath

Ada E. Yonath
Ada E. Yonath 2013
Född	22 juni 1939 Jerusalem, Israel
Nationalitet	Israelisk
Forskningsområde	Kristallografi
Institutioner	Weizmanninstitutet
Alma mater	Hebrew University of Jerusalem Weizmanninstitutet
ORCID	0000-0002-1856-6964
Nämnvärda priser	Harveypriset (2002) Wolfpriset i kemi (2006) L'Oreal-UNESCO Award for Women in Science (2008) Nobelpriset i kemi (2009)

Ada E. Yonath, född Lifshitz 22 juni 1939 i Jerusalem, är en israelisk kemist och kristallograf. År 2009 tilldelades Yonath Nobelpriset i kemi.^[1]

Yonath avlade mastergradsexamen i biokemi vid Hebrew University of Jerusalem. 1968 disputerade hon i röntgenkristallografi vid Weizmann Institute of Science. 1969 var Yonath verksam vid Carnegie Mellon University. Hon kom till MIT 1970. Samma år grundade hon ett kristallografilaboratorium i Israel. Åren 1979 till 1984 ledde Yonath, tillsammans med Heinz-Günter Wittmann en forskargrupp vid Max Planckinstitutet i Berlin. Hon innehade en gästprofessur vid University of Chicago åren 1977–1978. Mellan 1986 och 2004 anförde hon en forskargrupp vid Max Planckinstitutet vid DESY i Hamburg. Yonath utnämndes senare till professor i strukturell biologi och direktör för Helen & Milton A. Kimmelman Center vid Weizmann Institute of Science, i staden Rehovot i Israel.^[2]

Ada Yonath är känd för pionjärinsatser kring ribosomens struktur. Ribosomer är molekyler som finns i alla levande celler. De har i uppgift att foga ihop proteiner som allt levande är uppbyggt av. Hur det sker, bestäms av informationen inuti kromosomernas DNA. Kunskap om vilka atomer som ingår i ribosomerna samt insikt i hur molekylerna är sammansatta, gör det möjligt att framställa läkemedel vilka kan hindra ribosomernas funktion.^[3] Yonath har inriktat sig på röntgenkristallografi, en teknik varigenom ribosomerna kartläggs med hjälp av röntgenstrålar och kristaller. Genom att separera ribosomerna ur bakterier och rena dem i saltlösning och låta dem torka, framträdde ribosomerna i kristalliserad form. Genom att därefter exponera kristallen för röntgenstrålning, blev det möjligt att iaktta hur strålarna sköt i olika riktning. Genom att kartlägga strålarnas mönster, kunde Yonath 1980 första gången visa hur ribosomen var sammansatt ända ned ned till atomnivå.^[4] 2009 tilldelades hon Nobelpriset i kemi för dessa insatser, delat med Venkatraman Ramakrishnan och Thomas A. Steitz.^[1]

Yonath är verksam vid Weizmanninstitutet. Yonath delade Wolfpriset i kemi för 2006/2007 med George Feher.

• Wikimedia Commons har media som rör Ada Yonath.
  Bilder & media
• Ada Yonath hos Nobelstiftelsen (på engelska)

Nobelpristagare i kemi 1901–1925 van ’t Hoff (1901) · Fischer (1902) · Arrhenius (1903) · Ramsay (1904) · von Baeyer (1905) · Moissan (1906) · Buchner (1907) · Rutherford (1908) · Ostwald (1909) · Wallach (1910) · Curie (1911) · Grignard, Sabatier (1912) · Werner (1913) · Richards (1914) · Willstätter (1915) · Inga priser udelades 1916–1917. · Haber (1918) · Inget pris utdelades 1919. · Nernst (1920) · Soddy (1921) · Aston (1922) · Pregl (1923) · Inget pris utdelades 1924. · Zsigmondy (1925) 1926–1950 Svedberg (1926) · Wieland (1927) · Windaus (1928) · Harden, von Euler-Chelpin (1929) · Fischer (1930) · Bosch, Bergius (1931) · Langmuir (1932) · Inget pris utdelades 1933. · Urey (1934) · Joliot, Joliot-Curie (1935) · Debye (1936) · Haworth, Karrer (1937) · Kuhn (1938) · Butenandt, Ruzicka (1939) · Inga priser udelades 1940–1942. · de Hevesy (1943) · Hahn (1944) · Virtanen (1945) · Sumner, Northrop, Stanley (1946) · Robinson (1947) · Tiselius (1948) · Giauque (1949) · Diels, Alder (1950) 1951–1975 McMillan, Seaborg (1951) · Martin, Synge (1952) · Staudinger (1953) · Pauling (1954) · du Vigneaud (1955) · Hinshelwood, Semjonov (1956) · Todd (1957) · Sanger (1958) · Heyrovsky (1959) · Libby (1960) · Calvin (1961) · Perutz, Kendrew (1962) · Ziegler, Natta (1963) · Hodgkin (1964) · Woodward (1965) · Mulliken (1966) · Eigen, Norrish, Porter (1967) · Onsager (1968) · Barton, Hassel (1969) · Leloir (1970) · Herzberg (1971) · Anfinsen, Moore, Stein (1972) · Fischer, Wilkinson (1973) · Flory (1974) · Cornforth, Prelog (1975) 1976–2000 Lipscomb (1976) · Prigogine (1977) · Mitchell (1978) · Brown, Wittig (1979) · Berg, Gilbert, Sanger (1980) · Fukui, Hoffmann (1981) · Klug (1982) · Taube (1983) · Merrifield (1984) · Hauptman, Karle (1985) · Herschbach, Lee, Polanyi (1986) · Cram, Lehn, Pedersen (1987) · Deisenhofer, Huber, Michel (1988) · Altman, Cech (1989) · Corey (1990) · Ernst (1991) · Marcus (1992) · Mullis, Smith (1993) · Olah (1994) · Crutzen, Molina, Rowland (1995) · Curl, Kroto, Smalley (1996) · Boyer, Walker, Skou (1997) · Kohn, Pople (1998) · Zewali (1999) · Heeger, MacDiarmid, Shirakawa (2000) Från 2001 Knowles, Noyori, Sharpless (2001) · Fenn, Tanaka, Wüthrich (2002) · Agre, MacKinnon (2003) · Ciechanover, Hershko, Rose (2004) · Chauvin, Grubbs, Schrock (2005) · Kornberg (2006) · Ertl (2007) · Shimomura, Chalfie, Tsien (2008) · Ramakrishnan, Steitz, Yonath (2009) · Heck, Negishi, Suzuki (2010) · Shechtman (2011) · Kobilka, Lefkowitz (2012) · Karplus, Levitt, Wershel (2013) · Betzig, Hell, Moerner (2014) · Lindahl, Modrich, Sancar (2015) · Sauvage, Stoddart, Feringa (2016) · Dubochet, Frank, Henderson (2017) · Arnold, Smith, Winter (2018) · Goodenough, Whittingham, Yoshino (2019) · Charpentier, Doudna (2020) · List, MacMillan (2021) · Bertozzi, Meldal, Sharpless (2022) · Brus, Bawendi, Ekimov (2023)