Acamar

Acamar (θ)
Eridanus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildEridanus
Rektascension02t 58m 15,67525s[1][2]
Deklination-40° 18′ 16,8524″[1][2]
Skenbar magnitud ()+3,20[3]
Stjärntyp
SpektraltypA3 IV-V[3]
U–B+0,14[4]
B–V+0,14[4]
Astrometri
Radialhastighet ()11,9[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -52,89[1][2] mas/år
Dek.: +21,98[1][2] mas/år
Parallax ()20,23 ± 0,55[1][2]
Avstånd161 ± 4  (49 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()-0,59[5]
Detaljer
Massa2,6[6] M
Radie16,0[7] R
Luminositet145[5] L
Temperatur8 200[6] K
Vinkelhastighet70[3] km/s
Andra beteckningar
HIP 13847, CCDM J02583-4018, CD- 40° 771, SAO 216113, WDS 02583-4018

θ Eri : HD 18622, HR 897, Acamar

θ2 Eri : HD 18623, HR 898

Theta Eridani (θ Eridani, förkortat Theta Eri, θ Eri) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Eridanus. Dess två komponenter betecknas θ1 Eridani, även benämnd Acamar, och θ2 Eridani. Den har en skenbar magnitud på 3,20[3] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,2[1][2] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 161 ljusår (ca 49 parsek) från solen.

Nomenklatur

Theta Eridani har det traditionella namnet Acamar, som kommer från det arabiska آخر النهر som Ākhir an-nahr, som betyder "slutet av floden", via en romersk handskrift där det felaktigt skrivits "rn" som "m". År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[8] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Acamar för denna stjärna den 12 september 2016 och som nu är inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[9]

Begreppet Ākhir an-nahr eller Achr al Nahr fanns i stjärnkatalogen i kalendern Al Achsasi Al Mouakket och översattes till latin som Postrema Fluminis.[10] Historiskt representerade Acamar slutet av stjärnbilden Eridanus.[6][11] Denna avgränsning hålls nu av stjärnan Achernar, som delar samma arabiska etymologi. Achernar är inte synlig från de grekiska öarna (breddgraderna >33° Nord)[12] och därmed valet av Acamar som flodens slut under tiden för Hipparchus och senare Ptolemy.

Egenskaper

Primärstjärnan Theta1 Eridani är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A4 V[3]. Den har en massa som är ca 2,6[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 16[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 145[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 200[6] K.

Följeslagaren, θ2 Eridani, är av spektralklass A1 och med skenbar magnitud på +4,3. De två stjärnorna är separerade med 8,3 bågsekunder.[6]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] Perryman, M. A. C.; Lindegren, L.; Kovalevsky, J.; et al. (July 1997), "The Hipparcos Catalogue", Astronomy and Astrophysics, 323: L49–L52, Bibcode:1997A&A...323L..49P
  2. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  3. ^ [a b c d e f] "ACAMAR -- Star in double system". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-02-24.
  4. ^ [a b] Hoffleit; et al. (1991). "Bright Star Catalogue". VizieR (5th Revised ed.). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-02-24.
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f] Kaler, James B. "ACAMAR (Theta Eridani)". Stars. University of Illinois. Hämtad 2010-02-24.
  7. ^ [a b] Setiawan, J.; et al. (July 2004), "Precise radial velocity measurements of G and K giants. Multiple systems and variability trend along the Red Giant Branch", Astronomy and Astrophysics, 421: 241–254, Bibcode:2004A&A...421..241S, doi:10.1051/0004-6361:20041042-1
  8. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  9. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016. Jump up ^ Perryman, Michael (2010), The Making of History's Greatest Star Map, Heidelberg: Springer-Verlag, doi:10.1007/978-3-642-11602-5
  10. ^ Knobel, E. B. (June 1895). "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 55: 429. Bibcode:1895MNRAS..55..429K. doi:10.1093/mnras/55.8.429.
  11. ^ Rogers, J. H. (1998). "Origins of the ancient constellations: II. The Mediterranean traditions". Journal of the British Astronomical Association. 108 (2): 79–89. Bibcode:1998JBAA..108...79R.
  12. ^ Larry Sessions. "Achernar: End of the River". EarthSky Tonight Post 06-29-2009. Hämtad 2010-02-26.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Eridanus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Eridanus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.