Abraham Gotthelf Kästner
| Abraham Gotthelf Kästner | |
 | |
| Född | 27 september 1719[1][2][3] Leipzig[4] |
|---|---|
| Död | 20 juni 1800[1][2][3] (80 år) Göttingen[5] |
| Begravd | Bartholomäusfriedhof |
| Medborgare i | Tyskland och Tysk-romerska riket |
| Utbildad vid | Leipzigs universitet |
| Sysselsättning | Matematiker, fysiker, diktarjurist, matematikhistoriker, universitetslärare, författare[6] |
| Arbetsgivare | Göttingens universitet Leipzigs universitet |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Abraham Gotthelf Kästner, född den 27 september 1719 i Leipzig, död den 20 juni 1800 i Göttingen, var en tysk matematiker och poet.
Kästner blev extra ordinarie professor i matematik i Leipzig 1746 och 1756 professor i matematik och fysik i Göttingen samt 1763 även direktor för astronomiska observatoriet där. Som matematiker utövade Kästner stort inflytande dels genom sina många läroböcker, som utkom i flera upplagor, dels genom sina ovanligt klart hållna och talrikt besökta föreläsningar.
Bland hans matematiska skrifter kan nämnas Astronomische Abhandlungen (1772–1774), Anfangsgründe der Arithmetik, Geometrie, ebenen und sphärischen Trigonometrie und der Perspektive (1758) samt Geschichte der Mathematik (1796–1800). Sistnämnda arbete innehåller en samling referat av ett stort antal 17matematiska skrifter. Trots att det var ofullbordat var det av värde som materialsamling på grund av de många svåråtkomliga skrifter som berördes där.
Kästner var ledamot av svenska kungliga vetenskapsakademien (1751), som han gjorde en stor tjänst genom att översätta dels dess Handlingar (1749-81), dels ett antal band av dess Nya handlingar (1784-92) till tyska och alltså göra dessa tillgängliga för en större allmänhet.
Som poet var Kästner, i synnerhet under sina yngre år, en av Gottscheds trognaste anhängare. Som prosaist ägde Kästner en klar och övad, men alltför bred och därför i längden tröttande stil. Bland hans många litterära arbeten inom skilda områden kan nämnas den prisbelönta skriften Sur les devoirs qui résultent de la conviction que les événements fortuits dépendent de la volonté de Dieu (1751).
Källor
- Kästner, Abraham Gotthelf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Abraham Gotthelf Kästner, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Abraham Gotthelf Kästner.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Abraham Gotthelf Kästner (1719–1800), German mathematician.