Rostgumpad timalia

	Rostgumpad timalia; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Marktimalior; Pellorneidae
Släkte	Malacocincla
Art	Rostgumpad timalia; M. abbotti
Vetenskapligt namn
	§ Malacocincla abbotti
Auktor	Blyth, 1845
Synonymer
	Brunryggad trasttimalia; Turdinus abbotti; Abbotts timalia;

Rostgumpad timalia^[2] (Malacocincla abbotti) är en vida spridd syd- och sydostasiatisk tätting i familjen marktimalior.^[3]

Utseende

Rostgumpad timalia är en 17 centimeter lång fågel med kort stjärt och kraftig, lång näbb, vilket gör att den ser framtung ut. Strupen och bröstet är vita och ofläckade. Över ögat och fram till näbben syns ett grått ögonbrynsstreck och en grå tygel. Ovansidan är brun, med rostfärgade övre stjärttäckare och stjärt. Flankerna och undre stjärttäckarna är rostbruna.^[4]

Utbredning och systematik

Rostgumpad timalia delas in i åtta underarter:^[5]

abbotti – södra Myanmar till Thailand, nordvästra Malackahalvön och Merguiarkipelagen
krishnarajui – östra Indien (östra Ghats i norra Andhra Pradesh)
williamsoni – Thailand (östra delen av sydvästra platån) och nordvästra Kambodja
obscurior – kustnära sydöstra Thailand (Chon Buri-provinsen till Trat), Ko Kut Island
altera – centrala Laos och centrala Vietnam
olivacea – thailändska halvön och Malackahalvön till östra Sumatra
sirense – Borneo, Matasiri och Belitungöarna
baweana – Bawean (Javasjön)

Släktestillhörighet

Arten placeras traditionellt i släktet Malacocincla, men genetiska studier^[6] visar att den står nära bland annat kortstjärtad smygtimalia och variabel karsttimalia, båda traditionellt i Napothera. Flera taxonomiska auktoriteter har flyttat båda grupperna till släktet Turdinus som antogs vara närbesläktat, även om inga av dess arter testats genetiskt. Senare studier^[7] har dock visat att de endast är avlägset släkt, varvid rostgumpad timalia med släktingar återförts till Malacocincla.^[3]

Levnadssätt

Rostgumpad timalia trivs i snår i fuktskog.^[4] Fågeln lever av insekter och små ryggradslösa djur som den fångar med långsamma, men bestämda rörelser i förnan.^[8] Den ses ensam eller i par.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i stora delar av sitt utbredningsområde, dock väldigt sällsynt och lokal i det mesta av Nepal och sällsynt i Bhutan.^[9]

Namn

Artens vetenskapliga namn är en hyllning till John Richard Abbott (1811-1888), överstelöjtnant i brittiska armén och assisterande kommissionär i Arakan, Burma 1837-1845.^[10] Tidigare kallades den Abbotts timalia även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Malacocincla abbotti Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
^ [a b] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2018). Abbott's Babbler (Malacocincla abbotti). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59511 21 oktober 2018).
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Abbotts timalia.
Wikispecies har information om Turdinus abbotti.
Artförteckning

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Malacocincla abbotti Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.

[BLS-2] [a b] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[Indian-4] [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[6] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[7] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[hbw-8] [a b] Collar, N. & Robson, C. (2018). Abbott's Babbler (Malacocincla abbotti). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59511 21 oktober 2018).

[9] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[10] Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler