Århus

Århus
Stad
Vapen
Slogan: Smilets by
Land	Danmark
Region	Region Midtjylland
Kommun	Århus kommun
Koordinater	56°9′N 10°12′Ö / 56.150°N 10.200°Ö / 56.150; 10.200
Area
- tätort	91 km²
- kommun	468 km²
Folkmängd
- tätort	264 716 (2016-01-01)[1]
- kommun	330 639 (2016)
Befolkningstäthet
- tätort	2 909 invånare/km²
Borgmästare	Jacob Bundsgaard
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	2624652
Århus i Danmark.
Webbplats: http://aarhuskommune.dk

Århus (på danska fram till 1948 och enligt kommunalt beslut igen efter 1 januari 2011 Aarhus^[2]) är Danmarks näst största stad och kommun och ligger på mellersta Jyllands östkust, vid Århusbukten av Kattegatt. Århus ligger i Østjylland och ingår i Byregion Østjylland, en planeringsregion med cirka 1,4 miljon invånare. Av dessa bor cirka 330 000 i själva kommunen Århus (2016).^[3][4] Staden har en stor djuphamn.

Århus äldsta spår av bebyggelse härrör från 900-talet. En glaspärla från slutet av 700-talet antyder att viss bebyggelse kan ha funnits inom stadens område även tidigare.^[5] Enligt legenden byggdes den första kyrkan av den danske sagokungen Frode. Kung Harald Blåtand gjorde Århus till ett biskopssäte år 948. Enligt legenden möttes Sven Estridsson och Magnus den gode i ett sjöslag utanför Århus 1043. Under kung Hardeknuts tid präglades mynt i Århus.

Under 900-talet anlades en vall runt staden som försvar. Staden låg då på norra sidan av ån mellan åmynningen och vadstället. Denna vall har efterhand befästs tills den varit upp till 20 meter hög. Denna vall grävdes bort så småningom för att ge plats när staden växte och idag vet man inte riktigt var den gick.

Under medeltiden fanns i Århus åtskilliga kyrkor, ett helgeandshus och två kloster. Dominikanerklostret (Sankt Nicolai kloster) grundlades mellan 1221 och 1246, medan Karmeliterklostret (Vor Frue Kloster) grundlades efter 1438. Ännu under 1500-talet var Århus en blomstrande stad, men under 1600-talet började tillbakagången.^[6]

Under 1600-talet blev staden ockuperad flera gånger av tyskar och svenskar. Staden kunde dock hämta sig tack vare exporten av korn till Norge, Lübeck, Nederländerna och England. Under 1700-talet skedde en nedgång och handeln minskade. År 1800 var Århus Jyllands tredje största stad men 1840 gick den om Randers och 1850 Ålborg.

Efter slaget vid Kolding 1849 ockuperades Jylland upp till Århus av preussiska trupper. År 1853 drabbades staden av kolera och 213 invånare avled.

År 1862 öppnades järnvägen mellan Århus och Randers. Senare tillkom sträckningar till Langå, Struer och Fredericia. Århus blev en viktig knutpunkt för järnvägstrafiken på Jylland vilket också gynnades av att hamnen hade byggts ut.

1909 arrangerade Århus den nationella utställningen, Landsudstillingen. 1928 grundades Aarhus universitet och Aarhus Sporveje. 1929 färdigställdes centralstationen. Staden fortsatte att växa och 1937 invigdes den inre ringleden (Ring 1). Under andra världskriget ockuperades staden av tyska trupper. 1941 färdigställdes det nya rådhuset. Flera bombningar av staden ägde rum, bland annat Gestapos högkvarter bombades av Royal Air Force 1944. I maj 1945 ägde slutstrider rum mellan motståndsrörelsen och tyska trupper. Brittiska trupper befriade staden från den tyska ockupationen den 8 maj 1945.

1945 grundades Aarhus Flydedok. Under efterkrigstiden växte Århus och bland annat uppfördes Gellerup, en stor satellitförort på 60-talet. 1970 slogs Århus kommun samman med flera omkringliggande kommuner.

2007 inleddes arbetet med att skapa den nya stadsdelen Aarhus Ø i den tidigare containerhamnen i Nordhavnen. 2012 följde ytterligare ett större stadsutvecklingsprojekt när CeresByen började byggas på det tidigare bryggerietområdet.

Domkyrkan, Sankt Klemens kirke, byggdes under 1200-talet och var ursprungligen byggd i romansk stil. Under 1300- och 1400-talen byggdes den om i gotisk stil.

Nordost om domkyrkan byggdes 1102 kyrkan Sankt Olufs Kirke. Den kyrkan var av trä och rasade eller brann ner år 1548, men dess kyrkogård finns fortfarande kvar.

Dessutom finns en äldre domkyrka från 1060 kvar i staden, idag kallad Vor Frue Kirke.

I Valdemar Sejrs jordebok från 1231 skrivs staden Arus medan det i isländska källor skrivs Aros eller plural Arósar (det nuvarande isländska namnet på staden). I Kristofer av Bayerns privilegiebrev från 1441 används formen Aarss. År 1406 används formen Aarhus vilket blev den allmänna under 1500-talet. Att Aarss har blivit Aarhus kan bero på tyskt inflytande. Under 1300-talet fanns formen Ar(e)husen (1340) i ett tyskt brev och 1432 skrevs formen Aarhus i ett tyskt brev.^[7] Namnet består av ar, en genitivform av å (vattendraget) samt os, mynning, vilket ju också motsvarar stadens geografiska belägenhet där Århusån mynnar ut i Kattegatt.

Den 9 september 1948 beslutade byrådet att stadens namn ska skrivas Århus i samband med att bokstaven "å" infördes i danskan. Den 27 oktober 2010 beslöt vänstermajoriteten i byrådet att den gamla stavningen skulle återinföras.

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Århus:^[8]

Århus är en viktig industristad med tillverkning av bland annat livsmedel, maskiner, vegetabilisk olja och möbler.

Varuhuset Salling som grundades i Århus lade grunden för en av Danmarks största detaljhandelsföretag, Salling Group med kedjor som Netto, Føtex och Bilka. Salling Group har sitt huvudkontor i förorten Brabrand. Ceres var tidigare ett stort bryggeri i staden men lades ned 2008.^[9] Inom detaljhandelssektorn har även Jysk sitt huvudkontor i Århus (Brabrand).

I Århus finns flera stora konsultbolag inom teknik och arkitektur: Aarsleff, C.F. Møller Architects^[10], Cubo Architects och Arkitema.

Arla Foods har sitt huvudkontor i Århus. AAK (tidigare Århus Oliefabrik) är en stor producent av vegetabilisk olja.^[11] Det kommunala hamnbolaget, Aarhus Havn, är en stor verksamhet som en av de största hamnarna i Skandinavien.

Sportklädestillverkaren Hummel har sitt huvudkontor i Århus.

Danmarks största morgontidning, Jyllands-Posten, ges ut i Århus. Staden har flera köpcentrum, bland annat Bruun's Galleri.

Universitetet i Århus grundades 1928 och har 34 000 studerande.

Århus största sevärdhet är Den Gamle By, ett friluftsmuseum där det finns ett sjuttiotal äldre byggnader som får besökaren att känna sig placerad i en liten dansk stad för 100 år sedan. Bland annat finns där den medeltida domkyrkan i tegelgotik (se Århus domkyrka), liksom även den gamla kyrkan och tidigare domkyrkan Vor Frue Kirke.

Strax utanför staden ligger Marselisborg Slott, drottningens sommarresidens, som stod färdigt 1902. Själva slottet är inte öppet för allmänheten, men parken är tillgänglig när inte kungafamiljen besöker slottet.

Dokk1 är Århus bibliotek och kulturhus.

Ett av norra Europas största konstmuseer invigdes i Århus 2004, ARoS Aarhus Kunstmuseum.

Aarhus Teater invigdes 1900 och var Danmarks första provinsteater med fast skådespelarensemble.

Statsbiblioteket utgör tillsammans med Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn Danmarks nationalbibliotek.

Århus är en del av ett större planeringsområde, Byregion Østjylland (andra benämningar: Den Østjyske Millionby^[12] eller Storaarhus) med ca 1,4 miljon invånare (2019)^[13] på 11 517 km². Denna definition, som fortfarande är under utveckling, gör anspråk på att beskriva en storstadsregion med Århus som centralort. Byregion Østjylland omfattar landsdelen Østjylland samt ytterligare några kommuner ända ned till Haderslev, 130 km söderut. Befolkningstätheten i regionen är ca 122 invånare/km². Byregion Østjylland består av de två områdena Business Region Aarhus i norr och Trekantområdet i söder. Benämningen Storaarhus (da) kan även syfta på ett betydligt mindre område nära Århus.

Bland förorter till Århus finns Brabrand, Gellerup och Lystrup.

Aarhus Letbanes första del mellan Aarhus H (centralstationen) och Universitetshospitalet öppnades den 21 december 2017^[14] På längre sikt finns planer på ytterligare sträckor inom Århus och i den omgivande regionen Mittjylland. ^[15]

Fotbollslaget AGF Århus spelar sina hemmamatcher på Ceres Park.

Aarhus Studenternes Volleyforening har blivit danska mästare i volleyboll flera gånger på damsidan medan SK Århus blivit danska mästare i volleyboll en gång på herrsidan.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Salmonsens Konversationsleksikon, Aarhus, 1915–1930.

• Arkeologiska utgrävningar i Århus
• Det gamle Aarhus

• Wikimedia Commons har media som rör Århus.
  Bilder & media

30 mest befolkade tätorterna i  Danmark beräknad 1 januari 2018, enligt Danmarks statistik, se tabell BEF44 på statistikbanken.dk. 1. Köpenhamn 1,308,893 2. Århus 273,077 3. Odense 178,210 4. Ålborg 114,194 5. Esbjerg 72,398 6. Randers 62,687 7. Kolding 60,508 8. Horsens 58,646 9. Vejle 56,567 10. Roskilde 50,781 11. Hørsholm 47,489 12. Helsingör 47,364 13. Herning 44,557 14. Næstved 43,508 15. Silkeborg 43,313 16. Fredericia 41,044 17. Viborg 40,621 18. Køge 37,040 19. Holstebro 36,199 20. Taastrup 34,470 21. Slagelse 33,777 22. Hillerød 32,698 23. Holbæk 28,264 24. Sønderborg 27,785 25. Svendborg 27,324 26. Hjørring 25,994 27. Frederikshavn 23,423 28. Nørresundby 22,859 29. Ringsted 22,657 30. Haderslev 21,973 Notering: Befolkningstalet för storstadsområdet Köpenhamn inkluderar Frederiksberg, Albertslund, Brøndby, Gentofte, Gladsaxe, Glostrup, Herlev, Hvidovre, Lyngby-Taarbæk, Rødovre, Tårnby och Vallensbæk kommuner samt delar av Ballerup, Rudersdal, Furesø, Ishøj och Greve Strand.

50 mest befolkade tätorterna i Norden  Danmark  Finland  Island  Norge  Sverige 1. Stockholm 1 641 422 2. Köpenhamn 1 363 296 3. Helsingfors 1 340 363 4. Oslo 1 064 235 5. Göteborg 620 195 6. Tammerfors 353 704 7. Malmö 333 199 8. Århus 290 598 9. Åbo 283 305 10. Bergen 267 117 11. Reykjavík 242 995 12. Stavanger/Sandnes 231 693 13. Uleåborg 210 271 14. Trondheim 194 860 15. Odense 182 387 16. Uppsala 171 959 17. Upplands Väsby och Sollentuna 154 261 18. Jyväskylä 131 432 19. Västerås 130 619 20. Örebro 126 787 21. Ålborg 120 914 22. Lahtis 119 731 23. Fredrikstad/Sarpsborg 118 992 24. Linköping 116 448 25. Helsingborg 115 626 26. Drammen 111 036 27. Jönköping 101 656 28. Norrköping 98 436 29. Lund 96 062 30. Porsgrunn/Skien 94 709 31. Kuopio 93 872 32. Umeå 93 460 33. Björneborg 83 206 34. Gävle 78 931 35. Södertälje 78 175 36. Borås 74 124 37. Växjö 73 080 38. Joensuu 72 950 39. Halmstad 72 161 40. Esbjerg 71 921 41. Eskilstuna 70 742 42. Vasa 68 417 43. Karlstad 68 314 44. Kristiansand 65 506 45. Randers 64 057 46. Horsens 63 162 47. Kolding 62 338 48. Vejle 61 310 49. Sundsvall 58 744 50. Tavastehus 58 274 Referensdatum för tätorternas folkmängd: Finland 2021-12-31 (Statistikcentralen), Norge 2022-01-01 (Statistisk Sentralbyrå), Sverige 2022-12-31 (SCB, 2020 års tätortsgränser), Danmark 2023-01-01 (Danmarks Statistik)