Ålborg

Ålborg
Stad
(c) Tomasz Sienicki (tsca), CC BY 2.5 Nytorv, Ålborg.
Slogan: Vild med verden
Land	Danmark
Region	Region Nordjylland
Kommun	Ålborgs kommun
Koordinater	57°3′N 9°55′Ö / 57.050°N 9.917°Ö / 57.050; 9.917
Area
- tätort	139 km²
- kommun	1 137,76 km²
Folkmängd
- tätort	142 937 (2021)
- kommun	219 476 (2021-07-01)
Befolkningstäthet
- tätort	1 028 invånare/km²
- kommun	193 invånare/km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	2624886
Ålborg i Danmark.
Webbplats: http://www.aalborgkommune.dk/

Ålborg är en stad på norra Jylland, där Limfjorden är som smalast, och är Danmarks fjärde största stad med 142 937 invånare (2021). Kommunen som blev landets tredje största efter de nationellt införda kommunsammanslagningarna 2007 har 219 487 invånare (2021).

Enligt gammal dansk rättstavning skrivs stadens namn Aalborg. Stadens invånare fortsatte att använda det gamla namnet efter 1948 års danska stavningsreform (där bokstavsformen å infördes) vilket kommunen också officiellt har beslutat. Ålborg sluter sig därmed till en mindre grupp danska ortnamn som oftast skrivs med aa, motsatt till exempel Århus, som snabbt beslöt sig för den moderna stavningen (och bytte tillbaka till Aarhus först på 2000-talet). Enligt auktoriserad dansk rättstavning kan bägge namnformer användas, men formen med å är standard.^[1]

I januari 2016 visade en rapport från Europeiska kommissionen att Ålborg är den stad i Europa med den högsta andelen invånare som anser sig vara tillfreds med sina liv.^[2]

Ålborg var en känd handelsplats redan på 1000-talet, redan Hardeknut präglade mynt i staden. Det dröjde dock till 1342 innan Ålborg fick stadsprivilegier av Valdemar Atterdag.

Under grevefejden satt Kristian II fängslad på Sønderborgs slott. Men han hade fortfarande stort stöd bland bönderna som samlades i norra Jylland under ledning av Skipper Clement och lyckades inta Ålborg. Den 18 december 1534 anföll Kristian III:s befälhavare greve Rantzau staden med 4 500 legosoldater. Bondeuppbådet på 800-900 man blev nedhuggna till sista man och legosoldaterna plundrade Ålborg innan de tände eld på det som fanns kvar.

Fram till 1554 hörde Ålborg till Viborgs stift när staden istället blev säte för biskopen i Børglum (biskop i Børglums stift) som så småningom ombildades Ålborgs stift. Tiderna var goda för Ålborg fram till 1700-talet tack vare det goda sillfisket och att staden användes som handelsplats för byarna kring Limfjorden. När sillfisket tog slut och Danmark förlorade Norge blev det början på sämre tider. Fram till mitten av 1800-talet var staden Jyllands största stad men blev då överflyglad av Århus. Ålborg och Odense är ungefär lika stora, vilket gör att titeln som "Danmarks tredje största stad" skiftar mellan de båda. Ålborg är en utpräglad industristad och ett starkt fäste för den danska socialdemokratin.

1116 byggdes Vor Frue Kirke. På 1400-talet byggdes Sankt Budolfi Kirke ("Sankt Budolfi kyrka"), när staden hade blivit större. Denna kyrka uppkallades efter det engelska helgonet Sankt Budolf och blev senare domkyrka i Ålborgs stift (Ålborgs domkyrka).

Stadens namn finns första gången på två mynt präglade under kung Hardeknuts tid, Alabur och Alebu. I Valdemar Sejrs Jordbok kallas staden för Aleburgh. Förmodligen kommer namnet från en kungsgård men vad den första delen av namnet betyder vet man inte. Möjligtvis kommer det från det urnordiska all, ström eller från alak, tempel, men det har inget med ålar att göra.

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Ålborg:^[3]

Staden är idag känd bland annat för sin snaps-produktion genom De Danske Spritfabrikker som grundades 1881 av C.F. Tietgen och C.A. Olesen. Företaget ingår numera i franska (före detta svenska) V&S Group.

Aalborg Universitet grundades 1974. 2004 hade det 13 324 studenter. Universitetet har även filialer i Esbjerg och Köpenhamn.

Ålborgs flygplats är Danmarks tredje största.

I centrum ligger Jens Bangs stenhus från 1600-talet. Köpmannen Jens Bang lät bygga sitt hus större än rådhuset och på husgaveln sitter en figur som räcker ut tungan mot rådhuset vid Gammeltorv. I huset ligger Svaneapoteket från 1661.

Ålborgs domkyrka från 1400-talet har ett klockspel med 48 klockor som spelar varje hel timme. Utanför centrum ligger Danmarks näst största zoo och ett stort Tivoliland.

Nordjyllands Kunstmuseum ligger i Ålborg. I närheten finns också 55 meter höga Ålborgtårnet som har utsikt över staden.

Restauranggatan Jomfru Ane Gade är välkänd i Danmark. Parken Østre Anlæg har vacker utsikt över vattnet mot Sankt Markus kyrka.

• Bertil Svensson (2003). Resa i Danmark. Västerås: ICA bokförlag. sid. 51-53. ISBN 91-534-2343-7 
• Aalborg i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1915)
• Aalborg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

• Aalborg Kommunes netportal
• Aalborg-portalen med informationer om aktiviteter i byen
• Aalborg Leksikon - Gadernes historie
• Wikimedia Commons har media som rör Ålborg.
  Bilder & media

30 mest befolkade tätorterna i  Danmark beräknad 1 januari 2018, enligt Danmarks statistik, se tabell BEF44 på statistikbanken.dk. 1. Köpenhamn 1,308,893 2. Århus 273,077 3. Odense 178,210 4. Ålborg 114,194 5. Esbjerg 72,398 6. Randers 62,687 7. Kolding 60,508 8. Horsens 58,646 9. Vejle 56,567 10. Roskilde 50,781 11. Hørsholm 47,489 12. Helsingör 47,364 13. Herning 44,557 14. Næstved 43,508 15. Silkeborg 43,313 16. Fredericia 41,044 17. Viborg 40,621 18. Køge 37,040 19. Holstebro 36,199 20. Taastrup 34,470 21. Slagelse 33,777 22. Hillerød 32,698 23. Holbæk 28,264 24. Sønderborg 27,785 25. Svendborg 27,324 26. Hjørring 25,994 27. Frederikshavn 23,423 28. Nørresundby 22,859 29. Ringsted 22,657 30. Haderslev 21,973 Notering: Befolkningstalet för storstadsområdet Köpenhamn inkluderar Frederiksberg, Albertslund, Brøndby, Gentofte, Gladsaxe, Glostrup, Herlev, Hvidovre, Lyngby-Taarbæk, Rødovre, Tårnby och Vallensbæk kommuner samt delar av Ballerup, Rudersdal, Furesø, Ishøj och Greve Strand.

50 mest befolkade tätorterna i Norden  Danmark  Finland  Island  Norge  Sverige 1. Stockholm 1 641 422 2. Köpenhamn 1 363 296 3. Helsingfors 1 340 363 4. Oslo 1 064 235 5. Göteborg 620 195 6. Tammerfors 353 704 7. Malmö 333 199 8. Århus 290 598 9. Åbo 283 305 10. Bergen 267 117 11. Reykjavík 242 995 12. Stavanger/Sandnes 231 693 13. Uleåborg 210 271 14. Trondheim 194 860 15. Odense 182 387 16. Uppsala 171 959 17. Upplands Väsby och Sollentuna 154 261 18. Jyväskylä 131 432 19. Västerås 130 619 20. Örebro 126 787 21. Ålborg 120 914 22. Lahtis 119 731 23. Fredrikstad/Sarpsborg 118 992 24. Linköping 116 448 25. Helsingborg 115 626 26. Drammen 111 036 27. Jönköping 101 656 28. Norrköping 98 436 29. Lund 96 062 30. Porsgrunn/Skien 94 709 31. Kuopio 93 872 32. Umeå 93 460 33. Björneborg 83 206 34. Gävle 78 931 35. Södertälje 78 175 36. Borås 74 124 37. Växjö 73 080 38. Joensuu 72 950 39. Halmstad 72 161 40. Esbjerg 71 921 41. Eskilstuna 70 742 42. Vasa 68 417 43. Karlstad 68 314 44. Kristiansand 65 506 45. Randers 64 057 46. Horsens 63 162 47. Kolding 62 338 48. Vejle 61 310 49. Sundsvall 58 744 50. Tavastehus 58 274 Referensdatum för tätorternas folkmängd: Finland 2021-12-31 (Statistikcentralen), Norge 2022-01-01 (Statistisk Sentralbyrå), Sverige 2022-12-31 (SCB, 2020 års tätortsgränser), Danmark 2023-01-01 (Danmarks Statistik)