AN/ALQ-131
| AN/ALQ-131 | |
_ECM_pod_mounted_on_a_F-15DJ(32-8081)_at_Komatsu_Air_Base_September_17%2c_2018.jpg) En AN/ALQ-131 monterad under en japansk F-15D på Komatsu Airport, september 2018. | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Störsändare |
| Land |  USA |
| Tillverkare | Westinghouse/Northrop |
| Tagen i bruk | 1976 |
| Antal tillverkade | > 1 350 |
| Data | |
| Frekvens | 2 – 20 GHz |
| Antenndata | |
| Antenntyp | Vandringsvågrör |
AN/ALQ-131 är en amerikansk störsändare avsedd att bäras av taktiska flygplan på en vapenbalk. Den utvecklades efter Vietnamkriget för att ersätta AN/ALQ-101 och AN/ALQ-119 med ett modulärt system som lättare kunde anpassas till nya hot. AN/ALQ-131 kan också pulssynkroniseras för att kunna störa på samma frekvensband som flygplanets egen radar utan att påverka denna.
Konstruktion
Den äldre störsändaren AN/ALQ-119 kunde kopplas ihop med bärplattformens radarvarnare i ett integrerat system. Förbindelsen var analog och måste specialanpassad för en viss modell av radarvarnare i en viss flygplansmodell. Med AN/ALQ-131 ersatte man det analoga systemet med fältbussen MIL-STD-1553. Det gjorde att AN/ALQ-131 kunde samverka med alla komponenter i bärplattformen, inte bara radarvarnaren, utan även radarn vilket gjorde det möjligt att störa på samma frekvensband utan att påverka den egna radarn.[1]
AN/ALQ-131 har också en modulär uppbyggnad vilket gör det enkelt att byta ut sändarmoduler, störmodulatorer, kraftaggregat, etc. Kapseln har totalt tolv modulplatser, sex på varje sida. Sändarmodulerna tar upp två platser medan de flesta andra moduler bara tar upp en. Vanligen är konfigurationen en kontrollmodul, ett kraftaggregat samt två eller tre sändarmoduler med var sin störmodulator.[1]
AN/ALQ-131 har uppgraderats i omgångar. Den modernaste varianten betecknas AN/ALQ-131 block II och tillverkas av Northrop Grumman.[2][3] Block II har en extra processor för att hantera signaler från mottagarantennerna.[4]
PlattformarFlygplan som använder AN/ALQ-131 | Användare |
Fotnoter
Källor
- ^ [a b] Pike, John (13 januari 1999). ”AN/ALQ-131 Self Protection Jammer Pod”. Federation of American Scientists. https://fas.org/man/dod-101/sys/ac/equip/an-alq-131.htm.
- ^ ”AN/ALQ-131(V)”. Deagel. https://www.deagel.com/Protection%20Systems/ANALQ-131/a001550. Läst 3 april 2021.
- ^ Browne, Jack (6 december 2016). ”Northrop Grumman Upgrades Netherlands' F-16 ECM Pods”. Microwaves & RF. https://www.mwrf.com/technologies/systems/article/21847008/northrop-grumman-upgrades-netherlands-f16-ecm-pods.
- ^ ”Electronic Warfare – Need to Strengthen Controls Over Air Force Jammer Programs”. United States General Accounting Office. 11 juli 1990. https://www.gao.gov/assets/nsiad-90-168.pdf.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör AN/ALQ-131.- Sprängskiss
- Frössling, Bo. ”Telekrigföring, del 3”. Flygvapennytt (2:1980). https://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_2_80_telekrigforing_del3.pdf.
Wikimedia Commons har media som rör Media som används på denna webbplats
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Författare/Upphovsman: Hunini, Licens: CC BY-SA 4.0
航空自衛隊 F-15DJ戦闘機（92-8081号機）胴体下に搭載されたAN/ALQ-131（V）ECMポッド。2018年9月17日 小松基地にて。