AK Scorpii

AK Scorpii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension16t 54m 44,8498s[1]
Deklination-36° 53′ 18,561″[1]
Skenbar magnitud ()9,01 - 9,61[2]
Stjärntyp
SpektraltypF5 IV-V[3]
VariabeltypHerbig-Ae/Be-stjärna[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,97 ± ,5[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,399 ± 0,116[1] mas/år
Dek.: -29,268 ± 0,083[1] mas/år
Parallax ()7,1126 ± 0,0621[1]
Avstånd459 ± 4  (141 ± 1 pc)
Detaljer
Massa1,25[5] M
Ålder18[5] miljoner år
Andra beteckningar
HD 152404, AKARI-IRC-V1, J1654448-365318, AKARI-FIS-V1, J1654450-365317, CD-36 11056, CPD-36 7072, GSC 07371-00870, HIC 82747, HIP 82747, IRAS 16514-3648, 2MASS J16544485-3653185, MSX5C G347.3777+04.2010, PPM 295643, SAO 208174, SSTGLMC G347.3777+04.2010, TYC 7371-870-1, UCAC2 16222735, AK Scorpii, WISE J165444.84-365318.7, Gaia DR3 5971474902099064576, Gaia DR1 5971474897726932992, Gaia DR2 5971474902099064576[6]

AK Scorpii eller HD 152404 är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 9,0[2] och kräver ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 7,11 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 459 ljusår 141 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -2 km/s.[4]

Observation

Stjärnsystemet AK Scorpii avbildat av ALMA. Dubbelstjärnans bana lades till för tydlighetens skull. Foto: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), I. Czekala och G. Kennedy; NRAO/AUI/NSF, S. Dagnello

AK Scorpii ingår i den närliggande Övre Centaurus-Lupus stjärnbildande regionen och stjärnan samlar aktivt material.[7] Dubbelstjärnan är omgiven av en gemensam stoftskiva som avbildades med VLT/SPHERE i spritt ljus[8] och med ALMA.[5] Den smala stoftringen har en radie på cirka 30 astronomiska enheter och gapet mellan den dubbelstjärnan och stoftskivan är fylld av lite gas. [3][5][7]

Egenskaper

Primärstjärnan AK Scorpii A är en vit underjättestjärna eller stjärna i huvudserien av spektralklass F5 IV-V[3] Den har en massa som är ca 1,25[5] solmassor. Följeslagaren har också en massa av ca 1,25 solmassa.[5]

Ljuskurva i synliga bandet för AK Scorpii, anpassad från ASAS-SN-data NASA:s TESS-data [9]

Dubbelstjärnan ligger i en excentrisk bana som orsakar varierande ackretionshastigheter på grund av gravitationsinteraktioner med stoftskivan. Vid den mest avlägsna punkten i omloppsbanan för binären (apoastron) dras materia från den inre skivkanten in i gapet. Materialet bildar ansamlingsströmmar som fyller ringliknande strukturer runt varje komponent i dubbelstjärnan. Vid den närmaste punkten i omloppsbanan (periastron), kommer de ringliknande strukturerna i kontakt, vilket leder till en vinkelmomentumförlust och därmed uppstår ett ackretionsutbrott.[10]

I augusti 2014 observerades systemet med rymdteleskopet Hubble under periastronpassagen. Teleskopet observerade en minskning av väteflödet, vilket förklaras av ockultationen av stjärnan av en gasström som faller mot stjärnan.[11] Systemet visar genom XMM-Newton-data också ett förstärkt röntgen- och ultraviolettflöde under periastron, vilket är ett ytterligare tecken på starkare ackretion under periastron.[10]

Stjärnornas spektrum visar att deras atmosfär har överskott av de kemiska elementen yttrium, barium och lantan. Primärstjärnan visar dessutom ett överskott av zirkonium medan följeslagaren har överskott av svavel.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AK Scorpii, 22 november 2023.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/82747/akscorpii. Hämtad 2024-03-20.
  3. ^ [a b c d e] Castelli, F.; Hubrig, S.; Järvinen, S. P.; Schöller, M. (January 2020). "The chemical composition of the Herbig Ae SB2 system AK Sco (HD 152404)". MNRAS. 491 (2): 2010–2024. arXiv:1910.09372. Bibcode:2020MNRAS.491.2010C. doi:10.1093/mnras/stz3015. ISSN 0035-8711. S2CID 204801058.
  4. ^ [a b] Anthonioz, F.; Ménard, F.; Pinte, C.; Le Bouquin, J.-B.; Benisty, M.; Thi, W.-F.; Absil, O.; Duchêne, G.; Augereau, J.-C.; Berger, J.-P.; Casassus, S. (January 2015). "The VLTI/PIONIER near-infrared interferometric survey of southern T Tauri stars. I. First results". Astronomy & Astrophysics. 574: A41. arXiv:1412.1052. Bibcode:2015A&A...574A..41A. doi:10.1051/0004-6361/201424520. ISSN 0004-6361.
  5. ^ [a b c d e f] Czekala, Ian; Chiang, Eugene; Andrews, Sean M.; Jensen, Eric L. N.; Torres, Guillermo; Wilner, David J.; Stassun, Keivan G.; Macintosh, Bruce (September 2019). "The Degree of Alignment between Circumbinary Disks and Their Binary Hosts". Astrophysical Journal. 883 (1): 22. arXiv:1906.03269. Bibcode:2019ApJ...883...22C. doi:10.3847/1538-4357/ab287b. ISSN 0004-637X. S2CID 182952526.
  6. ^ V* AK Sco (unistra.fr). Hämtad 2024-03-20.
  7. ^ [a b] Czekala, I.; Andrews, S. M.; Jensen, E. L. N.; Stassun, K. G.; Torres, G.; Wilner, D. J. (June 2015). "A Disk-based Dynamical Mass Estimate for the Young Binary AK Sco". Astrophysical Journal. 806 (2): 154. arXiv:1505.01850. Bibcode:2015ApJ...806..154C. doi:10.1088/0004-637X/806/2/154. ISSN 0004-637X. S2CID 14513671.
  8. ^ Janson, Markus; Thalmann, Christian; Boccaletti, Anthony; Maire, Anne-Lise; Zurlo, Alice; Marzari, Francesco; Meyer, Michael R.; Carson, Joseph C.; Augereau, Jean-Charles; Garufi, Antonio; Henning, Thomas (January 2016). "Detection of Sharp Symmetric Features in the Circumbinary Disk around AK Sco". Astrophysical Journal Letters. 816 (1): L1. arXiv:1512.04552. Bibcode:2016ApJ...816L...1J. doi:10.3847/2041-8205/816/1/L1. hdl:2268/243722. ISSN 0004-637X. S2CID 53609671.
  9. ^ "ASAS-SN Variable Stars Database". ASAS-SN Variable Stars Database. ASAS-SN. Hämtad 6 januari 2022.
  10. ^ [a b] Gómez de Castro, Ana I.; López-Santiago, Javier; Talavera, Antonio; Sytov, A. Yu; Bisikalo, D. (March 2013). "XMM-Newton Monitoring of the Close Pre-main-sequence Binary AK Sco. Evidence of Tide-driven Filling of the Inner Gap in the Circumbinary Disk". Astrophysical Journal. 766 (1): 62. arXiv:1301.6966. Bibcode:2013ApJ...766...62G. doi:10.1088/0004-637X/766/1/62. ISSN 0004-637X.
  11. ^ Gómez de Castro, Ana I.; Loyd, Robert O. P.; France, Kevin; Sytov, Alexey; Bisikalo, Dmitry (February 2016). "Protoplanetary Disk Shadowing by Gas Infalling onto the Young Star AK Sco". Astrophysical Journal Letters. 818 (1): L17. arXiv:1602.02585. Bibcode:2016ApJ...818L..17G. doi:10.3847/2041-8205/818/1/L17. ISSN 0004-637X. S2CID 54604633.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
AK Scorpii.png
Författare/Upphovsman: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), I. Czekala and G. Kennedy; NRAO/AUI/NSF, S. Dagnello, Licens: CC BY 4.0
Two examples of aligned and misaligned protoplanetary disks around binary stars (circumbinary disks), observed with ALMA. Binary star orbits are added for clarity. Left: in star system HD 98800 B, the disk is misaligned with inner binary stars. The stars are orbiting each other (in this view, towards and away from us) in 315 days. Right: in star system AK Sco, the disk is in line with the orbit of its binary stars. The stars are orbiting each other in 13.6 days.

This image shows the disk around AK Scorpii (image was adapted to only show one part).
Scorpius IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Scorpius chart
AKScoLightCurve.png
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A V band light curve for AK Scorpii, plotted from ASAS-SN data