AG Carinae
| AG Carinae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kölen |
| Rektascension | 10t 56m 11,57814 s[1] |
| Deklination | -60° 27′ 12,817 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | 6,96[2] (5,7 - 9,0)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | LBV[4] |
| U–B | -0,58[2] |
| B–V | +0,61[2] |
| Variabeltyp | Lysande blå variabel[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -54,00[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -4,808[1] mas/år Dek.: +1,955[1] mas/år |
| Parallax () | 0,1925 ± 0,0165[1] |
| Avstånd | 17 000 ± 1 000 lå (5 200 ± 400 pc) |
| Absolut magnitud () | ca -8 (minst)[4] |
| Detaljer | |
| Massa | 55[2] M☉ |
| Radie | 50 - 500[7] R☉ |
| Luminositet | 600 000 - 900 000[8] L☉ |
| Temperatur | 8000 - 26 000[7] K |
| Vinkelhastighet | 220 ± 50[9] km/s |
| Andra beteckningar | |
| HD 94910, ALS 2035, CD-59 3430, CEL 3763, CPD-59 2860, GSC 08958-03996, HIC 53461, HIP 53461, IRAS 10541-6011, LS 2035, 2MASS J10561158-6027128, PPM 358343, SAO 251185, TYC 8958-3996-1, UCAC3 60-139962, UCAC4 148-068243, uvby98 100094910, AG Carinae, Gaia DR3 5338220285385672064, Gaia DR1 5338220281038746112, Gaia DR2 5338220285385672064[10] | |
AG Carinae eller HD 94916, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 6,96[2] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,19 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 17 000 ljusår (ca 5 200 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -54 km/s.[6]
Egenskaper
AG Carinae är en ljusstark blå jättestjärna av spektralklass LBV.[4] Den har en massa som är ca 55[11] solmassor, en radie som är ca 50 - 500[7] solradier och har ca 600 000 – 900 000 gånger solens utstrålning av energi[8] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 8 000 - 20 000 K.[7]
AG Carinae klassificeras som en lysande blå variabel (LBV) och är en av de mest lysande stjärnorna i Vintergatan. Det stora avståndet och mellanliggande stoft gör att stjärnan vanligtvis inte är synlig för blotta ögat, men dess skenbara magnitud varierar oregelbundet mellan magnituden 5,7 och 9,0.
.png)
Stjärnan är omgiven av en nebulosa av utstött material beläget på ett av stånd av 0,4–1,2 pc från stjärnan. Nebulosan innehåller cirka 15 solmassor, utstött från stjärnan för cirka 10 000 år sedan. Det finns ett 8,8 parsec brett tomt område i det interstellära mediet runt stjärnan, förmodligen rensat av snabba vindar tidigare i stjärnans liv.[4][11]
AG Carinae är uppenbarligen i en övergångsfas mellan en massiv stjärna av spektralklass O (blå superjätte) och en Wolf-Rayet-stjärna, där den är mycket instabil och har oberäkneliga pulseringar, enstaka större utbrott och sällsynta massiva utbrott. Spektraltypen varierar mellan WN11 vid visuellt minimum och en tidig A-hyperjätte vid maximum.[4] Vid visuellt minimum är stjärnans radie cirka 65 solradier och temperatur 20 000–24 000 K, medan den maximalt är över 400 solradier och har temperaturen 8 000 K. Temperaturen varierar med olika minima.[7][12]
En studie beräknade att den bolometriska ljusstyrkan hos AG Carinae minskar under dess utbrott av S Doradus-typ, till skillnad från de flesta LBV som förblir på ungefär konstant ljusstyrka. Ljusstyrkan sjunker från cirka 1,5 miljoner gånger solens luminositet vid visuellt minimum till cirka 1 miljon vid visuellt maximum, möjligen på grund av den energi som krävs för att expandera en betydande del av stjärnan.[4]
Evolutionära modeller av stjärnan tyder på att den hade en låg rotationshastighet under stora delar av sitt liv, men nuvarande observationer visar ganska snabb rotation.[11]
Modeller av LBV-förfäder av supernovor av typ IIb listar AG Carinae som matchande det slutliga stjärnspektrat före kärnkollaps, även om modellerna är för stjärnor med 20 till 25 gånger solens massa medan AG Carinae tros vara betydligt mer massiv.[13] Stjärnans initiala massa skulle ha varit runt 100 solmassor och tros nu vara 55-70 solmassor.[4][11]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AG Carinae, 23 februari 2022..
Noter
- ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d e] Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
- ^ Watson, C. L. (2006). "The International Variable Star Index (VSX)". The Society for Astronomical Sciences 25th Annual Symposium on Telescope Science. Held May 23–25. 25: 47. Bibcode:2006SASS...25...47W.
- ^ [a b c d e f g] Groh, J. H.; Hillier, D. J.; Damineli, A.; Whitelock, P. A.; Marang, F.; Rossi, C. (2009). "On the Nature of the Prototype Luminous Blue Variable Ag Carinae. I. Fundamental Parameters During Visual Minimum Phases and Changes in the Bolometric Luminosity During the S-Dor Cycle". The Astrophysical Journal. 698 (2): 1698–1720. arXiv:0904.2363. Bibcode:2009ApJ...698.1698G. doi:10.1088/0004-637X/698/2/1698. S2CID 1391092.
- ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; Kazarovets, R. V. (1997). "The General Catalog of Variable Stars (GCVS)". Baltic Astronomy. 6 (2): 296. Bibcode:1997BaltA...6..296S. doi:10.1515/astro-1997-0229.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/53461/agcarinae. Hämtad 2023-03-28.
- ^ [a b c d e] Stahl, O.; Jankovics, I.; Kovács, J.; Wolf, B.; Schmutz, W.; Kaufer, A.; Rivinius, Th.; Szeifert, Th. (2001). "Long-term spectroscopic monitoring of the Luminous Blue Variable AG Carinae". Astronomy and Astrophysics. 375: 54–69. Bibcode:2001A&A...375...54S. doi:10.1051/0004-6361:20010824.
- ^ [a b] Groh, Jose H.; Stassun, Keivan G.; Drout, Maria R.; Murphy, Jeremiah W.; Aghakhanloo, Mojgan; Smith, Nathan (2019). "On the Gaia DR2 distances for Galactic luminous blue variables". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 488 (2): 1760–1778. arXiv:1805.03298. doi:10.1093/mnras/stz1712. S2CID 119267371.
- ^ Groh, J. H.; Hillier, D. J.; Damineli, A. (July 2011). "On the Nature of the Prototype Luminous Blue Variable AG Carinae. II. Witnessing a Massive Star Evolving Close to the Eddington and Bistability Limits". The Astrophysical Journal. 736 (1): 46. arXiv:1105.0814. Bibcode:2011ApJ...736...46G. doi:10.1088/0004-637X/736/1/46. S2CID 117109500.
- ^ AG Car (unistra.fr). Hämtad 2023-03-28.
- ^ [a b c d] Vamvatira-Nakou, C.; Hutsemekers, D.; Royer, P.; Cox, N. L. J.; Naze, Y.; Rauw, G.; Waelkens, C.; Groenewegen, M. A. T. (2015). "The Herschel view of the nebula around the luminous blue variable star AG Carinae". Astronomy & Astrophysics. 1504: 3204. arXiv:1504.03204. Bibcode:2015A&A...578A.108V. doi:10.1051/0004-6361/201425090. S2CID 119160088.
- ^ Groh, J. H.; Damineli, A.; Hillier, D. J. (2008). P. Benaglia (ed.). "LBVs and the nature of the S Dor cycles: The case of AG Carinae". Massive Stars: Fundamental Parameters and Circumstellar Interactions. 33: 132. arXiv:astro-ph/0702612. Bibcode:2008RMxAC..33..132G.
- ^ Groh, J. H.; Meynet, G.; Ekström, S. (2013). "Massive star evolution: luminous blue variables as unexpected supernova progenitors". Astronomy & Astrophysics. 550: 4. arXiv:1301.1519. Bibcode:2013A&A...550L...7G. doi:10.1051/0004-6361/201220741. S2CID 119227339. L7.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Carina chart
Författare/Upphovsman: Judy Schmidt, Licens: CC0
From the Hubble Legacy Archive - http://hla.stsci.edu/hlaview.html
Red Channel (Hydrogen alpha): hst_05149_01_wfpc2_f658n_pc_sci Green Channel: pseudo Blue Channel: hst_05149_01_wfpc2_f547m_pc_sci
Processing by Judy Schmidt(c) AAVSO, CC BY-SA 3.0
AAVSO light curve of luminous blue variable AG Car from 1 Jan 1940 to 23 Nov 2010. Up is brighter and down is fainter. Day numbers are Julian day. Different colors reflect different bandpasses.