AC Herculis
| AC Herculis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Herkules |
| Rektascension | 18t 30m 16,23850s[1] |
| Deklination | +21° 52′ 00,6080 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | 6,85 - 9,00[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F2plb-K4e(C0,0)[2] |
| U–B | +0,17 - +0,94[3] |
| B–V | +0,52 - +1,09[3] |
| Variabeltyp | RV Tauri-variabel[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +30,00[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -2,82 ± 1,12[1] mas/år Dek.: -0,18 ± 1,16[1] mas/år |
| Parallax () | 0,7843 ± 0,0289[5] |
| Avstånd | 4 200 ± 200 lå (1 280 ± 50 pc) |
| Absolut magnitud () | -3,81[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,6[7] M☉ |
| Radie | 47,1 ± 4,1[8] R☉ |
| Luminositet | 2 475 ± 183[8] L☉ |
| Temperatur | 5 900[8] K |
| Metallicitet | -1,5[7] |
| Andra beteckningar | |
| HD 170756, AG+21 1848, BD+21 3459, GSC 01581-01726, HIC 90697, HIP 90697, IRAS F18281+2149, IRAS 18281+2149, 2MASS J18301623+2152007, PPM 107371, SAO 86134, TD1 22598, TYC 1581-1726-1, uvby98 100170756, V* AC Her, Gaia DR3 4529105346500347264, Gaia DR1 4529105342200917888, Gaia DR2 4529105346500347264[9] | |
AC Herculis är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud som varierar 6,85 – 9,0[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,8 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 4 200 ljusår (ca 1 280 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -30 km/s.[1]
Egenskaper
Primärstjärnan AC Herculis A är en gul till vit superjättestjärna av spektralklass F2pIb-K4e(C0,0).[2] Den har en massa som är ca 0,6[2] solmassa, en radie som är ca 47[2] solradier och har ca 2 500 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 900 K.[10] Den är något svalare än solen, även om temperaturen varierar med över tusen K när stjärnan pulserar.[3]
AC Herculis är en RVa-stjärna, vilket betyder att det är en RV Tauri-variabel vars maximala och minsta magnitud inte långsamt varierar över hundratals dygn. Den är också ett mycket tydligt exempel på en vanlig typ av RV Tauri-ljuskurva där den maximala ljusstyrkan efter ett djupt minimum är ljusare än det maximala efter ett grunt minimum. Under varje period på 75,46 dygn[8] har den två maxima och två minima.[11]
AC Herculis är också en dubbelstjärna, även om följeslagaren endast kan detekteras genom dess effekt på primärstjärnans radiella hastighet. Den osynliga följeslagaren är mer massiv än superjätten, så primärstjärnan rör sig med relativt hög hastighet under dess omlopp på tre år och tre månader. De två stjärnorna är också omgivna av en stoftskiva som fyller området mellan 34 och 200 astronomiska enheter (AE).[7]
Lite är känt om följeslagaren förutom att dess massa är cirka 1,2 solmassa, härledd från massförhållandet mellan det binära systemet och den modellerade massan hos primärstjärnan. Den totala systemmassan kan uppskattas från skivans dynamik, och detta ger ett värde på 1,5 solmassa, något lägre än från andra metoder.[10]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AC Herculis, 17 oktober 2022..
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the New Hipparcos Reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–64. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ [a b c d e f g] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b c] Dawson, D. W. (1979). "A photometric investigation of RV Tauri and yellow semiregular variables". Astrophysical Journal Supplement Series. 41: 97. Bibcode:1979ApJS...41...97D. doi:10.1086/190610.
- ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
- ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ https://www.universeguide.com/star/90697/acherculis. Hämtad 2022-11-06.
- ^ [a b c] Hillen, M.; De Vries, B. L.; Menu, J.; Van Winckel, H.; Min, M.; Mulders, G. D. (2015). "The evolved circumbinary disk of AC Herculis: A radiative transfer, interferometric, and mineralogical study" (PDF). Astronomy & Astrophysics. 578: A40. arXiv:1503.03984. Bibcode:2015A&A...578A..40H. doi:10.1051/0004-6361/201425372. S2CID 53554889.
- ^ [a b c d] Bódi, A.; Kiss, L. L. (2019), "Physical Properties of Galactic RV Tauri Stars from Gaia DR2 Data", The Astrophysical Journal, 872 (1): 60, arXiv:1901.01409, Bibcode:2019ApJ...872...60B, doi:10.3847/1538-4357/aafc24, S2CID 119099605
- ^ AC Her (unistra.fr). Hämtad 2022-11-06.
- ^ [a b] Bujarrabal, V.; Castro-Carrizo, A.; Alcolea, J.; Van Winckel, H. (2015). "Detection of Keplerian dynamics in a disk around the post-AGB star AC Herculis". Astronomy & Astrophysics. 575: 4. arXiv:1502.01607. Bibcode:2015A&A...575L...7B. doi:10.1051/0004-6361/201525742. S2CID 118426089.
- ^ Preston, G. W.; Krzeminski, W.; Smak, J.; Williams, J. A. (1963). "A Spectroscopic and Photoelectric Survey of the RV Tauri Stars". Astrophysical Journal. 137: 401. Bibcode:1963ApJ...137..401P. doi:10.1086/147520.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Hercules chart
Författare/Upphovsman: AAVSO / Lithopsian, Licens: CC BY-SA 4.0
Light curve of the RV Tauri variable star AC Herculis