AB Aurigae

AB Aurigae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension04t 55m 45,84600 s[1]
Deklination+30° 33′ 04,2933 ″[1]
Skenbar magnitud ()+7,05[2]
Stjärntyp
SpektraltypA0 Ve[3]
U–B+0,04[4]
B–V+0,11[4]
VariabeltypIrreguljär variabel (Herbig-Ae/Be-stjärna)[5][6]
Astrometri
Radialhastighet ()+8,9 ± 0,9[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +3,926[1] mas/år
Dek.: -24,112[1] mas/år
Parallax ()6,1400 ± 0,0571[1]
Avstånd531 ± 5  (163 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+1,31[8]
Detaljer
Massa2,4 ± 0,2[9] M
Radie2,5[10] R
Luminositetca 38[9] L
Ålder4 ± 1[11] miljoner år
Andra beteckningar
HD 31293, AG+30 462, AKARI-IRC-V1, J0455458+303303, AKARI-FIS-V1, J0455460+303320, BD+30 741, GSC 02387-00812, HIC 22910, HIP 22910, IRAS 04525+3028, 2MASS J04554582+3033043, PLX 1098, PPM 69756, RAFGL 5130, SAO 57506, TD1 3698, TYC 2387-812-1, uvby98 100031293, AB Aurigae, VDB 31, WISEA J045545.84+303304.0, WISE J045545.83+303304.8, Gaia DR3 156917493449670656, Gaia DR1 156917489152834688, Gaia DR2 156917493449670656[12][13]

AB Aurigae är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud av ca 7,05[2] och kräver åtminstone en stark handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 6,1 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 531 ljusår (ca 163 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 9 km/s.[7] Stjärnan ingår i föreningen Taurus-Aurigae[3] i belägen i Oxens molekylära moln.[14] Stjärnan själv kan nyligen ha stött på ett tätt moln, som störde dess stoftskiva och producerade ytterligare en reflektionsnebulosa.[15]

Egenskaper

AB Aurigae är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass A0 Ve.[3] Den har en massa som är ca 2,4[9] solmassor, en radie som är ca 2,5[10] solradier och har ca 38 gånger solens utstrålning av energi[9] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 9 800 K.[9] Radiostrålning från stjärnan tyder på närvaro av en termisk jetstråle som utgår från stjärnan med en hastighet på 300 km/s. Detta orsakar en uppskattad massförlust på 1,7 × 10-8 solmassa per år.[9]

Ljuskurva för AB Aurigae, plottad från MOST satellitdata, enligt Cody et al. (2013).[16]

Planetsystem

År 2017 använde forskare Atacama Large Millimeter Array (ALMA) för att ta en bild av den protoplanetära skivan runt AB Aurigae. Bilden visade en stoftskiva som har en radie på cirka 120 astronomiska enheter (AE) och ett distinkt "gap". Inne i detta gap detekteras gasformiga spiralarmar i CO.[17][5]

ALMA-bild av stoftringen (röd) och gasformiga spiraler (blå) i skivan kring AB Aurigae visar gasformiga spiralarmar inuti ett brett stoftgap, vilket ger en antydan om planetbildning. Foto: ALMA ( ESO/NAOJ/NRAO )/Tang et al.

Oppenheimer at al. (2008)[18] observerade en ringform i AB Aurigaes stoftskiva mellan 43 och 302 AE från stjärnan, ett område som aldrig tidigare observerats. Ett azimutgap i en ring av stoft med en radie av 102 AE skulle tyda på bildande av minst en liten kropp på ett omloppsavstånd av nästan 100 AE. Ett sådant objekt kan visa sig vara antingen en massiv planetarisk följeslagare eller mer sannolikt en brun dvärgföljeslagare, i båda fallen belägen på nästan 100 AE från den ljusa stjärnan. Än så länge (2022) är objektet obekräftat.

Observationer med ALMA fann två gasformiga spiralarmar inuti skivan. Dessa förklaras bäst av en osynlig exoplanet i en bana med en halv storaxel på cirka 60–80 AE. Ytterligare en planet med en halv storaxel på 30 AE och med en stor stigningsvinkel jämfört med skivan (troligen högre lutning) skulle kunna förklara tomheten i den inre stoftskivan.[5] Den yttre planeten var fortfarande 2022 inte upptäckt, vilket satte en övre gräns för massan vid 3–4 jupitermassor, vilket inte stämmer överens med de spiralstrukturer som observerats i skivan.[19] Den planetliknande klumpen observerades i april 2022 med en projicerad separation av 93 AE från stjärna och kan antingen vara en ackretionsskiva runt den nybildade planeten eller det instabila skivområdet som för närvarande förvandlas till planeten.[20] Planetobservationen bekräftades i juli 2022.[21]

AB Aurigae solsystem[18]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
ExcentricitetInklination
Radie
b [20]9 - 12 MJ[20]93[20]?0,19 – 0,6027,1 – 58,2°2,75 RJ

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AB Aurigae, 23 februari 2023..

Noter

  1. ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b c] Mooley, Kunal; et al. (July 2013). "B- and A-type Stars in the Taurus-Auriga Star-forming Region". The Astrophysical Journal. 771 (2): 24. arXiv:1306.0598. Bibcode:2013ApJ...771..110M. doi:10.1088/0004-637X/771/2/110. S2CID 2176170. 110.
  4. ^ [a b] Nicolet, B. (1964). "Catalogue of homogeneous data in the UBV photoelectric photometric system". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  5. ^ [a b c] Tang, Ya-Wen; et al. (May 2017). "Planet Formation in AB Aurigae: Imaging of the Inner Gaseous Spirals Observed inside the Dust Cavity". The Astrophysical Journal. 840 (1): 32. arXiv:1704.02699. Bibcode:2017ApJ...840...32T. doi:10.3847/1538-4357/aa6af7. ISSN 0004-637X. S2CID 119351517.
  6. ^ Samus', N. N.; et al. (January 2017). "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1". Astronomy Reports. 61 (1): 80–88. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. ISSN 1063-7729. S2CID 125853869.
  7. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
  8. ^ https://www.universeguide.com/star/22910/abaurigae. Hämtad 2023-03-09.
  9. ^ [a b c d e f] Rodríguez, Luis F.; et al. (September 2014). "An Ionized Outflow from AB Aur, a Herbig Ae Star with a Transitional Disk". The Astrophysical Journal Letters. 793 (1): 4. arXiv:1408.7068. Bibcode:2014ApJ...793L..21R. doi:10.1088/2041-8205/793/1/L21. S2CID 118640915. L21.
  10. ^ [a b] Li, Dan; et al. (2016). "An Ordered Magnetic Field in the Protoplanetary Disk of AB Aur Revealed by Mid-infrared Polarimetry". The Astrophysical Journal. 832 (1): 18. arXiv:1609.02493. Bibcode:2016ApJ...832...18L. doi:10.3847/0004-637X/832/1/18. S2CID 118475064.
  11. ^ Tannirkulam, A.; et al. (2008). "A Tale of Two Herbig Ae Stars, MWC 275 and AB Aurigae: Comprehensive Models for Spectral Energy Distribution and Interferometry". The Astrophysical Journal. 689 (1): 513–531. arXiv:0808.1728. Bibcode:2008ApJ...689..513T. doi:10.1086/592346. S2CID 45548.
  12. ^ HD 31293 (unistra.fr). Hämtad 2023-03-09.
  13. ^ "AB Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2021-03-05.
  14. ^ Gagné, Jonathan; et al. (March 2018). "BANYAN. XI. The BANYAN Σ Multivariate Bayesian Algorithm to Identify Members of Young Associations with 150 pc". Astrophysical Journal. 856 (1): 23. arXiv:1801.09051. Bibcode:2018ApJ...856...23G. doi:10.3847/1538-4357/aaae09. ISSN 0004-637X. S2CID 119185386.
  15. ^ Kuffmeier, M.; Goicovic, F. G.; Dullemond, C. P. (2020), "Late encounter events as source of disks and spiral structures", Astronomy & Astrophysics, 633: A3, arXiv:1911.04833, doi:10.1051/0004-6361/201936820, S2CID 207863630
  16. ^ Cody, Ann Marie; Tayar, Jamie; Hillenbrand, Lynne A.; Matthews, Jaymie M.; Kallinger, Thomas (March 2013). "Precise High-cadence Time Series Observations of Five Variable Young Stars in Auriga with MOST". The Astronomical Journal. 145 (3): 79. arXiv:1302.0018. Bibcode:2013AJ....145...79C. doi:10.1088/0004-6256/145/3/79. S2CID 1261183. Retrieved 29 October 2021.
  17. ^ "Astronomers Found Spirals Inside a Dust Gap of a Young Star Forming Disk". ALMA. Archived from the original on 2020-05-28. Hämtad 2020-02-22.
  18. ^ [a b] Oppenheimer, Ben R.; et al. (2008). "The Solar-System-Scale Disk around AB Aurigae". The Astrophysical Journal. 679 (2): 1574–1581. arXiv:0803.3629. Bibcode:2008ApJ...679.1574O. doi:10.1086/587778. S2CID 17424945.
  19. ^ Jorquera, Sebastián; et al. (2022), "Large Binocular Telescope Search for Companions and Substructures in the (Pre)transitional Disk of AB Aurigae", The Astrophysical Journal, 926 (1): 71, arXiv:2201.08867, Bibcode:2022ApJ...926...71J, doi:10.3847/1538-4357/ac4be4, S2CID 246240894
  20. ^ [a b c d] Currie, Thayne; et al. (4 April 2022). "Images of embedded Jovian planet formation at a wide separation around AB Aurigae". Nature Astronomy. Springer Science and Business Media LLC. 6 (6): 751–759. arXiv:2204.00633. doi:10.1038/s41550-022-01634-x. ISSN 2397-3366. S2CID 247940163.
  21. ^ Zhou, Yifan; Sanghi, Aniket; Bowler, Brendan P.; Wu, Ya-Lin; Close, Laird M.; Long, Feng; Ward-Duong, Kimberly; Zhu, Zhaohuan; Kraus, Adam L.; Follette, Katherine B.; Bae, Jaehan (2022), "HST/WFC3 Hα Direct-imaging Detection of a Pointlike Source in the Disk Cavity of AB Aur", The Astrophysical Journal Letters, 934: L13, arXiv:2207.06525, doi:10.3847/2041-8213/ac7fef, S2CID 251064702

Vidare läsning

Externa länkar

Archived:

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
ALMA image of the circumstellar disk AB Aurigae.jpg
Författare/Upphovsman: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/Tang et al., Licens: CC BY 4.0
ALMA image of the dust ring (red) and gaseous spirals (blue) of the circumstellar disk AB Aurigae reveal gaseous spiral arms inside a wide dust gap, providing a hint of planet formation.
ABAurLightCurve.png
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A light curve for AB Aurigae, from MOST satellite data, adapted from Cody et al. The Astronomical Journal, 145:79 (16pp), 2013