9 Bootis

9 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension13t 56m 34,18044s[1]
Deklination+27° 29′ 31,4851″[2]
Skenbar magnitud ()6,1- 6,6 (V) [3]
Stjärntyp
SpektraltypK3 III[2]
B–V1,441 ± 0,005[4]
VariabeltypIrreguljär variabel (I) [3]
Astrometri
Radialhastighet ()-41,07 ± 0,14[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 28,665 ± 0,232[1] mas/år
Dek.: -47,779 ± 0,221[1] mas/år
Parallax ()5,1990 ± 0,1461[1]
Avstånd630 ± 20  (192 ± 5 pc)
Absolut magnitud ()-1,23[5]
Detaljer
Massa± 0,7[5] M
Radie54,74+0,52-2,22[1] R
Luminositet716 ± 24[1] L
Temperatur4 197[6] K
Metallicitet-0,27[7] dex
Vinkelhastighet1,5[6] km/s
Andra beteckningar
HD 121710, PLX 3181.1, UBV 12395, AG+27 1330, HIC 68103, PLX 3181.10, UBV M 19858, BD+28 2278, HIP 68103, PPM 102970, WEB 11955, CSV 7090, HR 5247, RAFGL 1661, YZ 27 6657, GC 18850, IRAS 13542+2744, ROT 2016, AAVSO 1352+27, GCRV 8213, IRC +30252, SAO 83084, Gaia DR2 1451072022557616000, GEN# +1.00121710, 2MASS J13563418+2729313, SKY# 25576, GSC 02002-01056, NSV 6502, TYC 2002-1056-1 [2]

9 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[8] i den västra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[9] Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 6,4[3] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 630 ljusår (ca 192 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av ca –41 km/s.[1]

Egenskaper

9 Bootis är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K3 III,[10] vilket anger att den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 55[1] gånger större än solens och utsänder ca 716[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 200 K.[6]

9 Bootis är en misstänkt oregelbunden variabel som varierar mellan fotografisk magnitud +6,1 och 6,6 utan någon fastställd periodicitet.[11][12] Den anses vara milt litiumrik med en måttlig kromosfärisk aktivitet. [13]

Se även

Variabel stjärna

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 Boötis, 9 oktober 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] ”Basic data: * 9 Boo – Variable Star of irregular type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=9+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 25 juni 2019. 
  3. ^ [a b c] ”NSV 6502” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=45126. Läst 25 juni 2019. 
  4. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=68103. Läst 25 juni 2019. 
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c] Rebull, Luisa M.; et al. (October 2015), "On Infrared Excesses Associated with Li-rich K Giants", The Astronomical Journal, 150 (4): 45, arXiv:1507.00708, Bibcode:2015AJ....150..123R, doi:10.1088/0004-6256/150/4/123, 123.
  7. ^ McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances", Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527.
  8. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  9. ^ "9 Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 25 april 2019.
  10. ^ Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373, ISSN 0067-0049.
  11. ^ Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S.
  12. ^ "NSV 6502", The International Variable Star Index, American Association of Variable Star Observers, hämtad 2019-04-26.
  13. ^ Fekel, Francis C.; Balachandran, Suchitra (February 1993), "Lithium and rapid rotation in chromospherically active single giants", Astrophysical Journal, Part 1, 403 (2): 708–721, Bibcode:1993ApJ...403..708F, doi:10.1086/172242.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Boötes IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Boötes chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.