95 Arethusa
95 Arethusa | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | R. Luther |
Upptäcktsplats | Düsseldorf |
Upptäcktsdatum | 23 november 1867 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 95 Arethusa |
Uppkallad efter | Arethusa |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[2] | |
Epok: 14 mars 2012 | |
Aphelium | 3,53 AU 528 000 000 km |
Perihelium | 2,603 AU 389 000 000 km |
Halv storaxel | 3,065 AU 459 000 000 km |
Excentricitet | 0,1507 |
Siderisk omloppstid | 1 960 d (5,37 år) |
Medelomloppshastighet | 17,000 km/s |
Medelanomali | 315,5° |
Inklination | 13,01° |
Longitud för uppstigande nod | 243,1° |
Periheliumargument | 155,1° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 136,04[2] km |
Massa | 2,6×1018 kg |
Synodisk rotationsperiod | 8,668[2] h |
Albedo | 0,0698[2] geometriskt |
Yttemperatur | Medel: ~159 |
Spektraltyp | C[2] |
Absolut magnitud (H) | 7,84 |
95 Arethusa är en mycket stor asteroid upptäckt 23 november 1867 av den tyske astronomen R. Luther i Düsseldorf. Asteroiden har fått sitt namn efter någon inom grekisk mytologi med namnet Arethusa, men det är okänt vilken.[3]
Den har en mörkfärgad yta bestående av enkla karbonater.
Man har observerat ockultationer av stjärnor åtminstone tre. En gång 2 februari 1989 och två gånger i januari 2003.
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 28 maj 2009
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Arethusa” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 3 mars 2012. https://www.webcitation.org/65t4CoFrE?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=95. Läst 3 mars 2012.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 22. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA22&dq=95+Arethusa&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=95%20Arethusa&f=false. Läst 29 april 2015
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 95 Arethusa från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
A three-dimensional model of 95 Arethusa that was computed using light curve inversion techniques.