951 Gaspra
| 951 Gaspra | |
 Gaspra, färgerna är överdrivna, NASA | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | G. N. Neujmin |
| Upptäcktsplats | Simeizobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 30 juli 1916 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | 951 Gaspra |
| Alternativnamn | 1916 S45, 1955 MG1, A913 YA |
| Uppkallad efter | Haspra |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Flora-asteroid |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 14 mars 2012 | |
| Aphelium | 2,59339529 AU 387 966 413 km |
| Perihelium | 1,8260317 AU 273 170 450 km |
| Halv storaxel | 2,20971349 AU 330 568 433 km |
| Excentricitet | 0,1736342 |
| Siderisk omloppstid | 1 199,7821 d (3,28 år) |
| Medelomloppshastighet | 20,066 km/s |
| Medelanomali | 352,94083° |
| Inklination | 4,1022° |
| Longitud för uppstigande nod | 253,1719° |
| Periheliumargument | 129,7245° |
| Fysikaliska data | |
| Dimensioner | 18,2×10,5×8,9 [3] km |
| Area | 525 km² |
| Massa | 2–3×1016 (uppskattad) kg |
| Medeldensitet | ~2,7 g/cm³ (uppskattad) [4] |
| Synodisk rotationsperiod | 7,042[2] h |
| Axellutning | 72° |
| Albedo | 0,22 [5] |
| Yttemperatur | Medel: ~181-281 |
| Spektraltyp | S |
| Absolut magnitud (H) | 11,46 |
951 Gaspra eller 1916 S45 är en asteroid i asteroidbältet mellan planeterna Mars och Jupiter. 951 Gaspra är av spektralklass S. Den 29 oktober 1991 passerades asteroiden av rymdsonden Galileo på sin väg till Jupiter. Detta är den första asteroid som besökts av en rymdsond. Och den tillhör asteroidgruppen Flora.
Fysiska egenskaper
Vid sidan av ett stort antal mindre kratrar har Gaspra en dussin större platta eller konkava ytor. En av dessa platta ytor (Dunne Regio) är 5×7 km stor. Det är osäkert om detta är ett resultat av ett nedslag eller om det istället är ytor som skapats när Gaspra bröts bort från en större asteroid. I den svaga skeva gravitation som finns på Gaspra så skulle nedslagskratrar naturligt kunna vara platta eller sneda, vilket gör det svårt att bestämma dessa platta ytors ursprung.
Gaspra verkar vara rik på olivin och innehåller även pyroxen [6]. Ytan innehåller inga betydande mönster vad gäller albedo eller färg även om man kan se en skiftning i färgen på olika delar av ytan (se bilden ovan).
Gaspras yta saknar otvetydigt kratrar jämförbara med dess radie som till exempel har hittats på ytan till 253 Mathilde. En sannolik orsak är att kollisionen som har skapat Gaspra har skett relativt nyligen på den astronomiska tidsskalan, så att Gaspra inte har hunnit få några stora kratrar ännu. Studier av ytan har gett att den föreslås vara mellan 20 och 300 miljoner år.[7].
Fåror mellan 100 och 300 meter breda upp till 2,5 kilometer och ett tiotals meter djupa finns på asteroidens yta, vilket också tros härstamma från när Gaspra formades vid en kollision mellan asteroider. Deras närvaro indikerar också att detta är en enda kompakt kropp istället för en porös. Fårorna skapades troligen när en kollision bröt sönder den underliggande klippan. Ett system av mer framträdande fåror kan ses på Mars' måne Phobos (måne). Det hålaktiga utseendet hos några av fårorna antyder att ytan är täckt av damm och jord.[7].
Utbredningen av detta damm och om det är spritt över hela Gaspra är ett ämne för debatt och inte helt utforskat. Man anar ett samband mellan färgvariationer och topologin på asteroiden, vilket tolkas som att damm långsamt flyttar sig från högre liggande områden till lägre. Det har varit svårt att förstå hur Gaspra har kunnat behålla detta damm då flykthastigheten på Gaspra är mycket låg. Det skulle bli enklare att förklara om Gaspra från sin skapelse hade bestått av mycket damm. Man har beräknat att allt det damm som spridits vid nedslagen skulle täcka ytan med 10 meter damm. Men många nedslagskratrar är mycket djupare än så utan att visa någon strukturskilland på väggarna.[8].
Gaspras nordpol har bestämts peka i riktning 0t 40m 10s och 27±2° 0′ 0″. Vilket motsvarar att axeln lutar 72°.
Galileos förbiflygning var på för långt avstånd för att påverka rymdsonden så man fick ingen information om vilken massa Gaspra har.
Gaspras yta har beräknats till 525 km²[3], vilket kan jämföras med Hongkong's landyta.
Utforskning
Gaspra upptäcktes av den ryske astronomen Grigorij Neujmin 1916. Neujmin uppkallade asteroiden efter Gaspra, en kurort vid Svarta havet på Krim, Ukraina.[9]
rymdsonden Galileo passerade förbi Gaspra den 29 oktober 1991, på ett avstånd av 1 600 kilometer vid en relativ hastighet på 8 km/s. 57 bilder sändes tillbaka till jorden, den närmaste tagen vid ett avstånd på 5 300 km. De bästa bilderna har en upplösning på 54 meter/pixel. Området runt den södra polen blev inte synligt vid passagen, men de övriga 80 procenten av asteroiden fotograferades.[7]
Referenser
- ^ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. Minor Planet Center. Arkiverad från originalet den 29 februari 2012. https://www.webcitation.org/65oolKidh?url=https://www.minorplanetcenter.net/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 29 februari 2012.
- ^ [a b] ”JPL Small-Body Database Browser on Gaspra (1916 S45)” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 25 mars 2012. https://www.webcitation.org/66QNdpbGV?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=951. Läst 25 mars 2012.
- ^ [a b] P. C. Thomas, J. Veverka, D. Simonelli, P. Helfenstein, B. Carcich, M. J. S. Belton, M. E. Davies, C. Chapman (31 juli 1994). ”The Shape of Gaspra”. Icarus "107" (1): ss. 23–36. doi:.
- ^ Krasinsky, G. A. (31 juli 2002). ”Hidden Mass in the Asteroid Belt”. Icarus "158" (1): ss. 98–105. doi:. http://adsabs.harvard.edu/abs/2002Icar..158...98K.
- ^ Supplemental IRAS Minor Planet Survey Arkiverad 23 juni 2006 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ J.C. Granahan F.P. Fanale, & M.S. Robinson (31 juli 1994). ”A Galileo Multi Spectral Instrument Analysis of 951 Gaspra”. Abstracts of the 25th Lunar and Planetary Science Conference, held in Houston, TX, 14-18 March 1994: ss. 453.
- ^ [a b c] Veverka, J.; Belton, M.; Klaasen, K.; Chapman, C. (31 juli 1994). ”Galileo's Encounter with 951 Gaspra: Overview”. Icarus "107" (1): ss. 2–17. doi:.
- ^ M.J.S. Belton et al (31 juli 1992). ”Galileo Encounter with 951 Gaspra: First Pictures of an Asteroid” (abstract). Science "257": ss. 1647. doi:. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/257/5077/1647.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 83. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA83&dq=951+Gaspra&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=951%20Gaspra&f=false. Läst 3 maj 2015
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 951 Gaspra.- 2 fotografier
- JPL bilder
- Diagram över omloppsbanan för 951 Gaspra från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Major Solar System objects. Sizes of planets and Sun are roughly to scale, but distances are not. This is not a diagram of all known moons – small gas giants' moons and Pluto's S/2011 P 1 moon are not shown.
This montage shows asteroid 951 Gaspra (top) compared with Deimos (lower left) and Phobos (lower right), the moons of Mars.
Asteroid en:951 Gaspra.
Calvin J. Hamilton's website View of the Solar System describes this image as follows:
- "This picture Gaspra is a combination of the highest-resolution images and color information obtained by the Galileo spacecraft. The Sun is shining from the right. The subtle color variations on Gaspra's surface have been exaggerated. en:Albedo and color variations are associated with surface en:topography. The bluish areas are regions of slightly higher albedo and tend to be associated with some of the crisper craters and with ridges. The slightly reddish areas, apparently concentrated in low areas, represent regions of somewhat lower albedo. In general, such patterns can be explained in terms of greater exposure of fresher rock in the brighter bluish areas and the accumulation of some en:regolith materials in the darker reddish areas. (Courtesy USGS/NASA/JPL)" [1]