85 Pegasi
85 Pegasi A/B | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Pegasus |
Rektascension | 00t 02m 10,16s[1] |
Deklination | +27° 94′ 54,48″[2] |
Skenbar magnitud () | 5,75 / 8,89, +5,72 – 5,83 (V)[3] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G5 VbFe-2[2] |
B–V | +0,690 ± 0,015[4] |
Variabeltyp | Misstänkt variabel[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -36,22 ± 0,03[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: 780,22 ± 2,01[1] mas/år Dek.: -917,75 ± 1,20[1] mas/år |
Parallax () | 82,5 ± 0,8[6] |
Avstånd | 39,5 ± 0,4 lå (12,1 ± 0,1 pc) |
Absolut magnitud () | 5,32[7] |
Detaljer | |
Massa | 0,88 / 0,55 M☉ |
Radie | 0,91 / 0,67 R☉ |
Luminositet | 0,67[5] L☉ |
Temperatur | 5 895[5] K |
Metallicitet | -0,77 ± 9,99 (Fe/H)[5] dex |
Ålder | 3,8 – 4,4[8] miljarder år |
Andra beteckningar | |
1RXS J000211.4+270515[9], 2MASS J00021014+2704570[9], AG+26 2848[9], ASCC 647200[9], BD+26 4734[9], BDS 12701[9], CSI+26 4734 1[9], CSI+26 4734 4[9], CSI+26 4734 5[9], GC 33334[9], GCRV 15044[9], GJ 914 A[9], GJ 914 B[9], GSC 01732-02731[9], HD 224930[9], HIC 171[9], HIP 171[9], HR 9088[9], IRAS 23595+2648[9], JP11 3667[9], LFT 1848[9], LHS 101[9], LSPM J0002+2704[9], LTT 17088[9], NLTT 58829[9], NSV 14809[9], PLX 5807[9], PLX 5807.00[9], PPM 89344[9], ROT 3472[9], SAO 91669[9], TD1 30239[9], TYC 1732-2731-1[9], UBV 20641[9], uvby98 100224930[9], WDS J00022+2705AB[9], YZ 26 14413[9], SBC9 1468[9], Ci 20 1473[9], SBC7 977[9], Gaia DR2 2853900872207150720[9], PM 23596+2649[9], WEB 27[9] och 85 Peg |
85 Pegasi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en multipelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 5,75[6] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 82,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 40 ljusår (ca 12 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca –36 km/s.[5]
Egenskaper
Primärstjärnan 85 Pegasi A är gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G5 Vb[2] Den har en massa som är ca 0,9 solmassor, en radie som är ca 0,9 solradier och utsänder ca 0,67[6] gånger av solens utstrålning från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 900 K.[5]
85 Pegasi är en misstänkt variabel,[3] som varierar mellan visuell magnitud +5,72 och 5,83 utan någon fastställd periodicitet.[3] Ett överskott av infraröd strålning har observerats runt primärstjärnan, vilket tyder på närvaron av en omgivande stoftskiva vid en radie av mer än 97 AE. Skivans temperatur är under 25 K.[10]
Följeslagaren, 85 Pegasi B, är en orange stjärna av nionde magnituden som kretsar i en elliptisk bana kring primärstjärnan på ett avstånd av 10,3 AE med en omloppsperiod av 26,28 år. 85 Pegasi B kan i sig vara en snäv dubbelstjärna med en svag röd stjärna (betecknad 85 Pegasi Bb) som följeslagare, separerad med 2 AE från primärstjärnan (betecknad 85 Pegasi Ba). Alla komponenter i stjärnsystemet inklusive 85 Pegasi A är mindre, svalare och mindre massiva, lysande och metalliska än Solen och 51 Pegasi.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 85 Pegasi, 8 juli 2020.
Noter
- ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
- ^ [a b c] ”Basic data: V* 85 Peg – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=85+Peg&submit=SIMBAD+search. Läst 6 december 2019.
- ^ [a b c d] ”NSV 14809” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=53433. Läst 6 december 2019.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=171. Läst 6 december 2019.
- ^ [a b c d e f] ”85 Pegasi” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/85pegasi. Läst 6 december 2019.
- ^ [a b c] Söderhjelm, S. (January 1999). "Visual binary orbits and masses POST HIPPARCOS". Astronomy and Astrophysics. 341: 121–140. Bibcode:1999A&A...341..121S. Vizier catalog entry
- ^ Holmberg, J.; et al. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, arXiv:0811.3982, Bibcode:2009A&A...501..941H, doi:10.1051/0004-6361/200811191.
- ^ Mamajek, Eric E.; Hillenbrand, Lynne A. (November 2008). "Improved Age Estimation for Solar-Type Dwarfs Using Activity-Rotation Diagnostics". The Astrophysical Journal. 687 (2): 1264–1293. arXiv:0807.1686. Bibcode:2008ApJ...687.1264M. doi:10.1086/591785.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- ^ Eiroa, C.; et al. (July 2013). "DUst around NEarby Stars. The survey observational results". Astronomy & Astrophysics. 555: A11. arXiv:1305.0155. Bibcode:2013A&A...555A..11E. doi:10.1051/0004-6361/201321050.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Pegasus chart