8327 Weihenmayer
8327 Weihenmayer | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker, E. M. Shoemaker |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 6 maj 1981 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (8327) Weihenmayer |
Alternativnamn | 1981 JE3, 1972 GB2[1] |
Uppkallad efter | Erik Weihenmayer[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,061 AU |
Perihelium | 2,296 AU |
Halv storaxel | 2,679 AU |
Excentricitet | 0,1427306 |
Siderisk omloppstid | 4,38 år |
Medelomloppshastighet | 18,20 km/s |
Medelanomali | 102,0° |
Inklination | 1,420° |
Longitud för uppstigande nod | 201,7° |
Periheliumargument | 32,36° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 8,8 km |
Albedo | 0,068 |
Absolut magnitud (H) | 14,04[3] |
Hitta fler artiklar om astronomi med |
8327 Weihenmayer eller 1981 JE3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 6 maj 1981 av det amerikanska astronom paret Eugene M. och Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter amerikanen Erik Weihenmayer.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 8327 Weihenmayer” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=8327. Läst 19 november 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 8327 Weihenmayer” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8327. Läst 19 november 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|