82 Alkmene
82 Alkmene | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | R. Luther |
Upptäcktsplats | Düsseldorf |
Upptäcktsdatum | 27 november 1864 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 82 Alkmene |
Alternativnamn | 1952 BB, 1963 OA, 1973 GO |
Uppkallad efter | Alkmena[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 27 augusti 2011 | |
Aphelium | 3,37131593 AU 504 341 685 km |
Perihelium | 2,1613986 AU 323 340 630 km |
Halv storaxel | 2,76635728 AU 413 841 158 km |
Excentricitet | 0,2186842 |
Siderisk omloppstid | 1 680,58634 d (4,60 år) |
Medelomloppshastighet | 17,912 km/s |
Medelanomali | 295,66821° |
Inklination | 2,83017° |
Longitud för uppstigande nod | 25,5436° |
Periheliumargument | 110,9473° |
Månar | 1? |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 60,96[3] km 27×26×24[4] km 60×55×50[5] km |
Massa | 2,4×1017 kg |
Medeldensitet | 1,0[4] g/cm³ |
Synodisk rotationsperiod | 12,999 h[3] |
Albedo | 0,2075[3] geometriskt |
Yttemperatur | Medel: ~168 |
Spektraltyp | S[3][4] |
Absolut magnitud (H) | 8,40 |
82 Alkmene eller 1952 BB är en asteroid upptäckt 27 november 1864 av den tyske astronomen R. Luther i Düsseldorf. Asteroiden har fått sitt namn efter Alkmena inom grekisk mytologi.[6]
Måne?
Ljuskurvemätningar från 1985 föreslår att 82 Alkmene kan ha en måne. Den ska ha dimensionerna 40×25×25 km och har sin omloppsbana bara 66 km från asteroiden.[5] Andra rapporter om exakt samma mätning ger att månen har en massa som är 18% av asteroidens och att dimensionerna är 19×13×13 km.[4]
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 4 maj 2009
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 21, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Alkmene” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 25 november 2011. https://www.webcitation.org/63SDXU3Y3?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=82. Läst 25 november 2011.
- ^ [a b c d] Cellino, A., Pannunzio, R., Zappala, V., Farinella, P., & Paolicchi, P. (March 1985). ”Do we observe light curves of binary asteroids?”. Astronomy and Astrophysics. sid. vol. 144, no. 2, p. 355-362. http://adsabs.harvard.edu/full/1985A&A...144..355C.
- ^ [a b] ”Other Reports of Asteroid/TNO Companions”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/asteroidmoonsq.html. Läst 26 oktober 2008.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 21. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA21&dq=82+Alkmene&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=82%20Alkmene&f=false. Läst 29 april 2015
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 82 Alkmene från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
A three-dimensional model of 82 Alkmene that was computed using light curve inversion techniques.