79 Eurynome

79 Eurynome
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva.
Upptäckt[1]
UpptäckareJ. C. Watson
UpptäcktsplatsAnn Arbor
Upptäcktsdatum14 september 1864
Beteckningar
MPC-beteckning79 Eurynome
Uppkallad efterEurynome[2]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Omloppsbana[3]
Epok: 27 augusti 2011
Aphelium2,91215201 AU
435 651 740 km
Perihelium1,977541 AU
295 835 920 km
Halv storaxel2,44484649 AU
365 743 829 km
Excentricitet0,191139
Siderisk omloppstid1 396,29062 d (3,82 år)
Medelomloppshastighet19,062 km/s
Medelanomali226,98817°
Inklination4,6184°
Longitud för uppstigande nod206,6678°
Periheliumargument201,0026°
Fysikaliska data
Diameter66,47[3] km
60,5[4]
Massa3,1×1017 kg
Synodisk rotationsperiod5,978[3] h
Albedo0,2618[3][4] geometriskt
Yttemperatur
Medel: ~178
SpektraltypS[3][4]
Absolut magnitud (H)7,96

79 Eurynome är en ganska stor och ljus asteroid som 14 september 1864 upptäcktes av den kanadensisk-amerikanske astronomen James Craig Watson i Ann Arbor. Asteroiden har fått sitt namn från någon med namnet Eurynome inom grekisk mytologi, men det är något oklart vilken av dem.[5]

Den ljusa ytan beror på silikater. Ytan ser inte likadan ut över hela asteroiden.[4]

Referenser

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 1 maj 2009
  2. ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 20, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Eurynome” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 20 november 2011. https://www.webcitation.org/63KbRZ4QU?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=79. Läst 20 november 2011. 
  4. ^ [a b c d] Shevchenko, V. G.; Chiorny, V. G.; Kalashnikov, A. V.; Krugly, Yu. N.; Mohamed, R. A.; Velichko, F. P. (1996). ”Magnitude-phase dependences for three asteroids.”. Astronomy and Astrophysics Supplement. sid. v.115, p.475-479. http://adsabs.harvard.edu/abs/1996A&AS..115..475S. 
  5. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 20. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA20&dq=79+Eurynome&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=79%20Eurynome&f=false. Läst 28 april 2015 

Externa länkar

Asteroider
← 78 Diana | 79 Eurynome | 80 Sappho →
Solsystemet · Lista över småplaneter

Media som används på denna webbplats

79Eurynome (Lightcurve Inversion).png
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
A three-dimensional model of 79 Eurynome that was computed using light curve inversion techniques.