74 Aquarii

74 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 53m 28,70347s[1]
Deklination-11° 36′ 59,4532″[1]
Skenbar magnitud ()+5,791[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 IV/V[3]
U–B-0,245[2]
B–V-0,082[2]
VariabeltypRoterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-7,10 ± 4,30[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +20,81[1] mas/år
Dek.: +1,69[1] mas/år
Parallax ()4,96 ± 0,84[1]
Avståndca 700  (ca 200 pc)
Absolut magnitud ()-1,22[5]
Detaljer
Radie4,43[5] R
Luminositet424,41[5] L
Temperatur11 099[5] K
Vinkelhastighet20[6] km/s
Andra beteckningar
V* HI Aqr, ALS 16473, BD-12 6371, CCDM J22535-1137AB, GSC 05816-00131, HD 216494, HIC 113031, HIP 113031, HR 8704, 2MASS J22532869-1136595, PPM 240893, SAO 165359, TD1 29427, TYC 5816-131-1, uvby98 100216494, WDS J22535-1137AB, YZC 11 8048, Gaia DR2 2604809296072674944 [4]

74 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna[7] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen och har även variabelbeteckningen HI Aquarii. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,79[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 700 ljusår (ca 200 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -7 km/s.[8]

Egenskaper

Primärstjärnan 73 Aquarii A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B8 IV/V.[3] Den har en radie som är ca 4,4[5] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 424[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 11 100[5] K.

Spektroskopisk dubbelstjärna

Det inre stjärnparet i 73 Aquarii bildar en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna, där närvaron av båda komponenterna avslöjas genom Dopplerförskjutningen av deras spektrallinjer. De upptäcktes och banan beräknades av Richard J. Wolff vid University of Hawaii 1974.[9] En förfinad bana beräknades 2004 av de italienska astronomerna Giovanni Catanzaro och Paolo Leto 2004. Omloppsperioden är 3,4 dygn.[10]

Visuell följeslagare

En tredje stjärna kretsar kring det inre paret med en period av 9,5 år med en typisk vinkelseparation på 0,046 bågsekunder.[8] År 2010 hade den en vinkelseparation från primärstjärnan på 0,069 bågsekunder vid en positionsvinkel på 285,9°. Detta motsvarar en projicerad separation på 13,9 ± 2,4 AE.[7]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 74 Aquarii, 1 december 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), A System of photometric standards, 1, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, pp. 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G.
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988mcts.book.....H.
  4. ^ [a b] "* 74 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-01.
  5. ^ [a b c d e f g h] https://www.universeguide.com/star/74aquarii
  6. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590.
  7. ^ [a b] Schöller, M.; et al. (November 2010), "Multiplicity of late-type B stars with HgMn peculiarity", Astronomy and Astrophysics, 522: A85, arXiv:1010.3643, Bibcode:2010A&A...522A..85S, doi:10.1051/0004-6361/201014246.
  8. ^ [a b] Tokovinin, Andrei (2017). "New Orbits Based on Speckle Interferometry at SOAR. II". The Astronomical Journal. 154 (3). 110. arXiv:1708.01300. Bibcode:2017AJ....154..110T. doi:10.3847/1538-3881/aa8459.
  9. ^ Wolff, Richard J (1974). "Orbit of the Manganese Star HR 8704". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 86: 173–175. Bibcode:1974PASP...86..173W. doi:10.1086/129576.
  10. ^ Catanzaro, G.; Leto, P. (2004). "Orbital solutions for SB2 systems with a HgMn component". Astronomy and Astrophysics. 416 (2): 661–668. Bibcode:2004A&A...416..661C. doi:10.1051/0004-6361:20034445.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Aquarius IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Aquarius chart