70 Pegasi

70 Pegasi
Pegasus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPegasus
Rektascension23t 29m 09,39698s[1]
Deklination+12° 45′ 37,9918″[2]
Skenbar magnitud ()+4,56 (V)[3], +4,56 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 IIIa[4]
B–V+0,939[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-16,88 ± 0,43[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 61,40[1] mas/år
Dek.: 24,82[1] mas/år
Parallax ()18,65 ± 0,78[1]
Avstånd175 ± 7  (54 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()0,90[7]
Detaljer
Massa2,49 ± 0,06[6] M
Radie8,44 ± 0,37[6] R
Luminositet47,9+4,6-4,2[6] L
Temperatur5 032 ± 15[6] K
Metallicitet0,05 ± 0,03 (Fe/H)[6] dex
Vinkelhastighet3,6[8] km/s
Ålder590 ± 40[6] miljoner år
Andra beteckningar
HD 221115[9], HIP 115919[9], HR 8923[9], IRAS 23266+1228[9], SAO 108638[9], 2MASS J23290929+1245379[9], GSC 01168-01611[9], AG+12 2760[9], BD+11 5009[9], FK5 885[9], GC 32667[9], GCRV 14727[9], HIC 115919[9], IRC +10536[9], JP11 3632[9], N30 5158[9], PLX 5686[9], PLX 5686.00[9], PMC 90-93 623[9], PPM 142551[9], ROT 3412[9], SRS 30885[9], TD1 29878[9], TYC 1168-1611-1[9], UBV 20168[9], UBV M 27049[9], YZ 12 9327[9], SBC9 3112[9], WEB 20503[9], Gaia DR2 2812640598863186176[9] och 70 Peg[10]

70 Pegasi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en skenbar magnitud på ca 4,56[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 175 ljusår (ca 54 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca –17 km/s.[6] På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,07 ± 0,02 enheter genom en skymningsfaktor orsakad av interstellärt stoft.[6]

Egenskaper

Primärstjärnan 70 Pegasi A är gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 IIIa.[4] Den ingår troligen i röda klumpen och genererar nu energi genom termonukleär fusion av helium i kärnan.[11] Den har en massa som är ca 2,5[6] solmassor, en radie som är ca 8[6] solradier och utsänder ca 48[6] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 000 K.[6]

70 Pegasi är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 2,58 år (941 dygn) och en hög excentricitet på 0,713.[12] Följeslagaren är troligen en stjärna i huvudserien med en låg massa av högst 0,4 gånger solens massa.[12]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 70 Pegasi, 5 juli 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* 70 Peg – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=70+Peg&submit=SIMBAD+search. Läst 12 december 2019. 
  3. ^ [a b] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  4. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=115919. Läst 12 december 2019. 
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Maldonado, J.; et al. (June 2013), "The metallicity signature of evolved stars with planets", Astronomy & Astrophysics, 554: 18, arXiv:1303.3418, Bibcode:2013A&A...554A..84M, doi:10.1051/0004-6361/201321082, A84
  7. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  10. ^ "70 Peg". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-12-12.
  11. ^ Puzeras, E.; et al. (October 2010), "High-resolution spectroscopic study of red clump stars in the Galaxy: iron-group elements", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 408 (2): 1225−1232, arXiv:1006.3857, Bibcode:2010MNRAS.408.1225P, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17195.x
  12. ^ [a b] Griffin, R. F. (August 2009), "Spectroscopic binary orbits from photoelectric radial velocities. Paper 207: 58 Piscium, 31 Vulpeculae, and 70 Pegasi", The Observatory, 129: 198−218, Bibcode:2009Obs...129..198G.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Pegasus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Pegasus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.