6 Sagittarii
| 6 Sagittarii | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Skytten |
| Rektascension | 18t 01m 23,12190s[1] |
| Deklination | -17° 09′ 24,7309″[2] |
| Skenbar magnitud () | +6,27[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K2 III[4] |
| B–V | 1,763[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -22,00 ± 4,3[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -0,86[1] mas/år Dek.: -7,15[1] mas/år |
| Parallax () | 1,24 ± 0,44[1] |
| Avstånd | ca 2 600 lå (ca 800 pc) |
| Absolut magnitud () | -3,26[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 10,6 ± 1,9[7] M☉ |
| Radie | 137,98[6] R☉ |
| Luminositet | 6 816,79[2] L☉ |
| Temperatur | 3 778[2] K |
| Ålder | 25,1 ± 3,8[7] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| BD-17 4987, FK5 1470, GSC 06255-01958, HD 164358, HIC 88258, HIP 88258, HR 6715, IRAS 17584-1709, IRC -20415, 2MASS J18012313-1709245, PPM 233913, RAFGL 5175S, SAO 160998, TYC 6255-1958-1, Gaia DR2 4144228413737011712 [8] | |
6 Sagittarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud på 6,27[3] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 1,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 2 600 ljusår (ca 800 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -22 km/s[7] och antas vara en flyktstjärna som har en hög egenrörelse på 31,8+9,9-14,1 km/s.[2]
Egenskaper
Primärstjärnan 6 Sagittarii är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K2 III,[4] Den har en massa som är ca 10[2] solmassor, en radie som är ca 138[6] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 6 820[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 800[2] K. Den verkar vara en källa till ökat överskott av infraröd strålning, men detta kan bero på mellanliggande interstellära moln.[9]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 6 Sagittarii, 9 februari 2020.
Noter
- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d e f g] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental parameters and infrared excesses of Hipparcos stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427: 343, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ [a b c] Gontcharov, G. A. (2006), "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system", Astronomy Letters, 32 (11): 759–771, arXiv:1606.08053, Bibcode:2006AstL...32..759G, doi:10.1134/S1063773706110065.
- ^ [a b] Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988mcts.book.....H.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/6sagittarii. Hämtad 2020-02-09.
- ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
- ^ "6 Sgr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-03-14.
- ^ Plets, H.; et al. (July 1997), "Giants with infrared excess", Astronomy and Astrophysics, 323: 513–523, Bibcode:1997A&A...323..513P.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Sagittarius chart
