60 Leonis

60 Leonis
Leo IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLejonet
Rektascension11t 02m 19,77577s[1]
Deklination+20° 10′ 47,4265″[1]
Skenbar magnitud ()+4,398 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypA1 Vm[3]
U–B+0,05[4]
B–V+0,07[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-11,10 ± 0,7[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,67[1] mas/år
Dek.: 39,07[1] mas/år
Parallax ()25,73 ± 0,18[1]
Avstånd126,8 ± 0,9  (38,9 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()1,47[6]
Detaljer
Massa2,11 ± 0,06[7] M
Radie1,80 ± 0,07[7] R
Luminositet24,1 ± 1,4[7] L
Temperatur9 540 ± 180[7] K
Metallicitet0,00 ± 0,10[7]dex
Vinkelhastighet17,2 ± 2,0[8] km/s
Ålder195 ± 15[7] miljarder år
Andra beteckningar
b Leo, 60 Leo, AG+20 1226, BD+20 2547, FK5 2880, GSC 01436-01306, HD 95608, HIC 53954, HIP 53954, HR 4300, 2MASS J11021980+2010472, NSV 18592, PLX 2572, PPM 100837, SAO 81637, TD1 15317, TYC 1436-1306-1, uvby98 100095608, WISE J110219.79+201047.8, Gaia DR2 3985219996984723712 [9]

60 Leonis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Lejonet och har även Bayer-beteckningen b Leonis.[9] Den har en skenbar magnitud av ca 4,40[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 127 ljusår (ca 39 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -11 km/s.[5]

Egenskaper

60 Leonis är en vit till blå Am-stjärna[10] i huvudserien av spektralklass A1 Vm[3] även om LeBlanc et al. (2015) anser den vara en Ap-stjärna.[8] Stjärnans atmosfär visar tydliga tecken på stratifiering av järn utan att det kunnat observeras något signifikant magnetfält.[8] Den har en massa som är ca 2,1[7] solmassor, en radie som är ca 1,8[7] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 24[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 9 500[7] K.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 60 Leonis, 6 april 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  3. ^ [a b] Sreedhar Rao, S.; Abhyankar, K. D. (1991). "MK morphological study of AM stars at 66 A/mm". Journal of Astrophysics and Astronomy. 12 (2): 133. Bibcode:1991JApA...12..133S. doi:10.1007/BF02709302.
  4. ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  5. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  6. ^ https://www.universeguide.com/star/60leonis. Hämtad 2020-04-06.
  7. ^ [a b c d e f g h i j] Maestro, V.; Che, X.; Huber, D.; Ireland, M. J.; Monnier, J. D.; White, T. R.; Kok, Y.; Robertson, J. G.; Schaefer, G. H.; Brummelaar, T. A. T.; Tuthill, P. G. (2013). "Optical interferometry of early-type stars with PAVO@CHARA - I. Fundamental stellar properties". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 434 (2): 1321. arXiv:1306.5937. Bibcode:2013MNRAS.434.1321M. doi:10.1093/mnras/stt1092.
  8. ^ [a b c] LeBlanc, F.; et al. (November 2015). "Project VeSElkA: results of abundance analysis I - HD 71030, HD 95608, HD 116235 and HD 186568". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 453 (4): 3766–3771. Bibcode:2015MNRAS.453.3766L. doi:10.1093/mnras/stv1466.
  9. ^ [a b] "* b Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-04-06.
  10. ^ Adelman, Saul J.; et al. (May 1999). "Elemental abundance analyses with DAO spectrograms - XXI. The hot metallic-lined stars 60 Leonis and 6 Lyrae". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 305 (3): 591–601. Bibcode:1999MNRAS.305..591A. doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02435.x.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Leo IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Leo chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.