56 Ceti

56 Ceti
Cetus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildValfisken
Rektascension01t 56m 40,20314s[1]
Deklination-22° 31′ 36,4091″[1]
Skenbar magnitud ()+4,85[2]
Stjärntyp
SpektraltypK3 III[3]
U–B+1,67[4]
B–V+1,434 ± 0,005[5]
Astrometri
Radialhastighet ()+27,38 ± 0,80[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +59,881[1] mas/år
Dek.: -25,633[1] mas/år
Parallax ()7,3878 ± 0,1861[1]
Avstånd440 ± 10  (135 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()-0,25[5]
Detaljer
Radie39,20+1,15-2,93[1] R
Luminositet391+11-20[1] L
Temperatur4 099+163-59[1] K
Metallicitet-0,18[2] dex
Andra beteckningar
CD-23 721, CPD-23 222, FK5 2131, HD 11930, HIC 9061, HIP 9061, HR 565, IRC -20021, 2MASS J01564020-2231363, PLX 403, PPM 244461, SAO 167416, TYC 6429-656-1, Gaia DR2 5134765416778736512 [6]

56 Ceti, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[7] belägen i den södra delen av stjärnbilden Valfisken. Den har en skenbar magnitud på 4,85[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 440 ljusår (ca 135 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 27 km/s.[1]

Nomenklatur

Stjärnans fanns inte i den ursprungliga Bayerkatalogen, utan gavs den Bayerliknande beteckningen Upsilon1 Ceti av Flamsteed[8] för att skilja den från Bayers Upsilon Ceti, som Flamsteed betecknade Upsilon2 eller 59 Ceti. År 1801 upptog J.E. Bode denna beteckning i sin Uranographia,[9] men beteckningarna Upsilon1 och Upsilon2 används i allmänhet inte idag.

Egenskaper

56 Ceti är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K3 III.[3] Den har en radie som är ca 39[1] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 391[1] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 100[1] K.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 56 Ceti, 16 januari 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] McWilliam, Andrew (December 1990). "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances". Astrophysical Journal Supplement Series. 74: 1075–1128. Bibcode:1990ApJS...74.1075M. doi:10.1086/191527.
  3. ^ [a b] Houk, N.; Smith-Moore, M. (1988). Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Declinations -26°.0 to -12°.0. 4. Bibcode:1988mcts.book.....H.
  4. ^ Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's Ubv Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  5. ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ "56 Cet". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-08-01.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  8. ^ See 56 Ceti in Lalande's recension of Flamsteed's catalog: Lalande, Jérôme (1783). Éphémérides des mouvemens célestes. p. 153.
  9. ^ "Pressefotos zu "Die Ordnung des Himmels. Planetengötter – Sternatlanten"". Hämtad 2019-08-02.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Cetus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cetus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.