53 Aurigae
| 53 Aurigae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 06t 38m 23,01009s[1] |
| Deklination | +28° 59′ 03,6220″[2] |
| Skenbar magnitud () | +5,744[3], 5,77 (0,02) ± (V)[4] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B9 Mn + F0m[5] |
| U–B | -0,07[6] |
| B–V | +0,001 ± 0,003[7] |
| Variabeltyp | Roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 13,1 ± 5,0[8] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -16,390 ± 0,280[1] mas/år Dek.: -14,305 ± 0,242[1] mas/år |
| Parallax () | 8,5139 ± 0,1372[1] |
| Avstånd | 383 ± 6 lå (117± 2 pc) |
| Absolut magnitud () | 0,48[9] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,49 ± 0,13[10] M☉ |
| Radie | 2,20[11] R☉ |
| Luminositet | 56,22[11] L☉ |
| Temperatur | 10 750 / 7 250[5] K |
| Vinkelhastighet | 25[5] km/s |
| Andra beteckningar | |
| CCDM J06384+2859AB, GSC 01892-00236, Renson 12670, uvby98 100047152, HD 47152, ROT 1063, WDS J06384+2859AB, MCA 27, HIC 31737, SAO 78571, WEB 6368, AG+29 752, HIP 31737, SKY# 11581, YZ 29 3381, BD+29 1293, HR 2425, TD1 7596, Gaia DR2 3434580588066944512, GC 8649, IDS 06320+2904 AB, TYC 1892-236-1, GCRV 4288, 2MASS J06382300+2859038, UBV 6568, GEN# +1.00047152, PPM 96293, UBV M 12274[2] | |
53 Aurigae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[10] i den sydvästra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,74[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 8,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 383 ljusår (ca 117 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 13 km/s.[8]
Egenskaper
Primärstjärnan 53 Aurigae är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B9 Mn[5] och är en kemiskt speciell stjärna med ett ovanligt stort överskott av mangan,[5] men även av europium, krom och kvicksilver.[10] Den har en massa som är ca 2,5[10] solmassor, en radie som är ca 2,2[11] solradier och utsänder ca 56[11] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 10 800 K.[5]
53 Aurigae är en roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV),[4] som har visuell magnitud +5,77 och varierar i amplitud med 0,02 magnituder och perioden 2,7112 dygn.[4]
De två stjärnorna i 53 Aurigae rör sig kring varandra i en bana med en excentricitet av 0,557[12] och en period på 39 år. Följeslagaren, 53 Aurigae B, är en tidig stjärna i huvudserien av spektraltyp F.[10] Den sammanlagda massan hos paret är uppskattat till 4,8 solmassor.[10]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 53 Aurigae, 9 mars 2020.
Noter
- ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b] ”Basic data: V* 53 Aur – Double or multiple Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=53+Aur&submit=SIMBAD+search. Läst 4 februari 2019.
- ^ [a b] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
- ^ [a b c d] ”NSV 16937” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=55372. Läst 4 februari 2019.
- ^ [a b c d e f] Zverko, J.; Žižňovský, J.; Mikulášek, Z.; Iliev, I. Kh. (2008). "53 Aurigae revisited: a B9Mn + F0m composite spectrum". Contributions of the Astronomical Observatory Skalnaté Pleso. 38 (2): 467–468. Bibcode:2008CoSka..38..467Z.
- ^ Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=31737. Läst 4 februari 2019.
- ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ Murphy, Simon J.; Corbally, Christopher J.; Gray, Richard O.; Cheng, Kwang-Ping; Neff, James E.; Koen, Chris; Kuehn, Charles A.; Newsome, Ian; Riggs, Quinlin (2015). "An Evaluation of the Membership Probability of 212 λ Boo Stars. I. A Catalogue". Publications of the Astronomical Society of Australia. 32: e036. arXiv:1508.03633. Bibcode:2015PASA...32...36M. doi:10.1017/pasa.2015.34.
- ^ [a b c d e f] Wraight, K. T.; Fossati, L.; Netopil, M.; Paunzen, E.; Rode-Paunzen, M.; Bewsher, D.; Norton, A. J.; White, Glenn J. (2012). "A photometric study of chemically peculiar stars with the STEREO satellites - I. Magnetic chemically peculiar stars★". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 420: 757. arXiv:1110.6283. Bibcode:2012MNRAS.420..757W. doi:10.1111/j.1365-2966.2011.20090.x.
- ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/53aurigae. Hämtad 2020-03-09.
- ^ "Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars". United States Naval Observatory. Hämtad 28 maj 2017.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart