52 Arietis
52 Arietis | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Väduren |
Rektascension | 03t 05m 26,68819s[1] |
Deklination | +25° 15′ 18,6257″[1] |
Skenbar magnitud () | 5,46 (V)[2], 5,46 ± 0,010(V)[3] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | B7 V + B7 V[4] |
U–B | -0,38[2] |
B–V | -0,031 ± 0,005[5] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | 9,00 ± 3,7[6] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: 1,44 ± 1,31[1] mas/år Dek.: -10,26 ± 0,83[1] mas/år |
Parallax () | 6,05 ± 1,06[1] |
Avstånd | ca 540 lå (ca 170 pc) |
Absolut magnitud () | -0,64[7] |
Detaljer | |
Massa | 5,12[8] M☉ |
Radie | 3,3[9] R☉ |
Luminositet | 452[10] L☉ |
Temperatur | 12 912[10] K |
Vinkelhastighet | 159[10] km/s |
Andra beteckningar | |
CCDM J03055+2515ABC, CSI+24 431 1, HIP 14376, UBV 2980, GC 3697, IDS 02596+2452 ABC, uvby98 100019134 ABC, STF 346ABC, GCRV 1713, PPM 92197, WDS J03054+2515AB,C, ADS 2336 ABC, GEN# +1.00019134J, SAO 75723, WISE J030526.70+251519.0, AG+25 260, HD 19134J, TD1 1886, YPAC 308, BD+24 431, HIC 14376, UBV 2979, YZ 25 895[3][4] |
52 Arietis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Väduren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,46[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 540 ljusår (ca 170 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 9 km/s.[11]
Egenskaper
Primärstjärnan 52 Arietis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B7 V.[4] Den har en massa som är ca 5[8] solmassor, en radie som är ca 3,3[9] solradier och utsänder ca 452[10] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 12 900 K.[10]
Det inre paret i konstellationen består av två nästan identiska stjärnor i huvudserien av spektraltyp B, var och en med ungefär fem gånger solens massa.[8] De kretsar kring varandra med en omloppsperiod av 227 år i en bana med en excentricitet på 0,73 och en halv storaxel på 0,47 bågsekunder.[6] Den yttre följeslagaren är en mindre stjärna med en massa av 88 procent av solens massa och är enbart en stjärna med gemensam egenrörelse.[8]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 52 Arietis, 18 december 2020.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c] Eggen, Olin J. (1966), "Three-colour photometry of the components in wide double and multiple systems II", Royal Observatory bulletins. Series E (120): 333–403, Bibcode:1966RGOB..120..333E
- ^ [a b] ”Basic data: V* 52 Ari – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=52+Ari&submit=SIMBAD+search. Läst 18 maj 2019.
- ^ [a b c] "52 Ari". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-08-16.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=14376. Läst 18 maj 2019.
- ^ [a b] Abt, Helmut A. (August 2005), "Observed Orbital Eccentricities", The Astrophysical Journal, 629 (1): 507–511, Bibcode:2005ApJ...629..507A, doi:10.1086/431207.
- ^ ”52 Arietis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/52arietis. Läst 18 maj 2019.
- ^ [a b c d] Tokovinin, A. (September 2008), "Comparative statistics and origin of triple and quadruple stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 925–938, arXiv:0806.3263, Bibcode:2008MNRAS.389..925T, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13613.x.
- ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy and Astrophysics, 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ [a b c d e] Zorec, J.; Royer, F. (January 2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics, 537: A120, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691.
- ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Washington: Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Aries chart