5284 Orsilocus
| 5284 Orsilocus | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker, E. M. Shoemaker |
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 1 februari 1989 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (5284) Orsilocus |
| Alternativnamn | 1989 CK2[1] |
| Uppkallad efter | Orsilocus[3] |
| Småplanetskategori | Jupiters trojaner (grekiska lägret)[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 5,667 AU |
| Perihelium | 4,784 AU |
| Halv storaxel | 5,226 AU |
| Excentricitet | 0,0844935 |
| Siderisk omloppstid | 11,95 år |
| Medelomloppshastighet | 13,03 km/s |
| Medelanomali | 319,5° |
| Inklination | 20,22° |
| Longitud för uppstigande nod | 102,7° |
| Periheliumargument | 343,3° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Dimensioner | 50,1 km |
| Synodisk rotationsperiod | 10,3 h |
| Albedo | 0,070 |
| Absolut magnitud (H) | 10,21[4] |
| Hitta fler artiklar om astronomi med | |
5284 Orsilocus eller 1989 CK2[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L4.[2] Den upptäcktes 1 februari 1989 av det amerikanska astronom paret Eugene M. och Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Orsilocus, i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 50 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5284 Orsilocus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5284. Läst 1 augusti 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 5284 Orsilocus” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=5284. Läst 21 juli 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5284 Orsilocus” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5284. Läst 1 augusti 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||