5247 Krylov

5247 Krylov
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva.
Upptäckt[1]
UpptäckareLjudmila Karatjkina
UpptäcktsplatsKrims astrofysiska observatorium
Upptäcktsdatum20 oktober 1982
Beteckningar
MPC-beteckning(5247) Krylov
Alternativnamn1982 UP6, 1931 JL, 1988 JA[1]
Uppkallad efterAleksej Krylov[3]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Phocaea-asteroid[2]
Omloppsbana[4]
Epok: 21 januari 2022
Aphelium2,713 AU
Perihelium1,953 AU
Halv storaxel2,333 AU
Excentricitet0,1629727
Siderisk omloppstid3,56 år
Medelomloppshastighet19,50 km/s
Medelanomali138,3°
Inklination23,52°
Longitud för uppstigande nod221,3°
Periheliumargument35,65°
Fysikaliska data[1]
Diameter7,7 km
Synodisk rotationsperiod81,5 h
Albedo0,430
Absolut magnitud (H)12,39[4]

5247 Krylov eller 1982 UP6[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 20 oktober 1982 av den rysk-sovjetiska astronomen Ljudmila Karatjkina vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den är uppkallad efter den ryske matematikern och amiralen Aleksej Krylov.[3]

Asteroiden har en diameter på ungefär sju kilometer och tillhör asteroidgruppen Phocaea.[2]

Referenser

  1. ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5247 Krylov” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5247. Läst 27 juli 2019. 
  2. ^ [a b] ”AstDyS 5247 Krylov” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=5247. Läst 23 augusti 2020. 
  3. ^ [a b] ”Minor Planet Center 5247 Krylov” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5247. Läst 27 juli 2019. 
  4. ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
Asteroider
← 5246 Migliorini | 5247 Krylov | 5248 Scardia →
Solsystemet · Lista över småplaneter

Media som används på denna webbplats

005247-asteroid shape model (5247) Krylov.png
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 5247 Krylov, computed using light curve inversion techniques.