51 Pegasi b
| 51 Pegasi b Dimidium | |
 Konstnärens föreställning om planeten Dimidium. | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäcktsdatum | 1995[1] |
| Upptäcktsmetod | Radialhastighet |
| Moderstjärna | |
| Moderstjärna | 51 Pegasi[1] |
| Stjärnbild | Pegasus[1] |
| Omloppsbana | |
| Halv storaxel | 0,052 AU[2] |
| Excentricitet | 0,0069 ± 0,0069[2] |
| Siderisk omloppstid | 4,2308 ± 0,000037[2] dygn |
| Inklination | 80,0 ± 19[2] |
| Fysikaliska data | |
| Medelradie | 1,9 ± 0,3 RJ[2] |
| Massa | 0,47 ± 0,07 MJ[2] |
51 Pegasi b, eller Dimidium, är en exoplanet som kretsar kring stjärnan 51 Pegasi ungefär 50 ljusår från jorden.[1] 51 Pegasi b är den första bekräftade exoplaneten som upptäcktes gå i bana runt en normal, solliknande stjärna.[1]
51 Pegasi b massa är ungefär hälften av Jupiters[2], medan radien är ungefär den dubbla och planeten har en hög reflektivitet.[1]
Namngivning
Vid upptäckten fick exoplaneten designationen 51 Pegasi b enligt den standard som tillämpas. Följande år döptes den inofficiellt till "Bellerophon" av den amerikanske astronomen Geoffrey Marcy, som följde konventionen att namge planeter efter grekisk och romersk mytologi. Bellerofon är en hjälte i grekisk mytologi som red den bevingade hästen Pegasus).[3]
I juli 2014 utlyste Internationella astronomiska unionen en namngivning för exoplaneter och deras värdstjärnor.[4] Namngivningen omfattande en offentlig omröstning om de nya namnen där alla var välkomna att delta.[5][6] I december 2015 kungjordes resultatet, där exoplaneten fick namnet Dimidium.[7] Det vinnande namnet gavs av Astronomische Gesellschaft Luzern, i Schweiz. Dimidium är latin för halv, vilket anspelar på att planetens massa är åtminstone hälften av Jupiters.[5]
Referenser
- ^ [a b c d e f] Reflekterat synligt ljus upptäcks från planeten 51 Peg b, ESO, 22 april 2015
- ^ [a b c d e f g] ”Notes for Planet Peg 51 b” (på engelska). The Extrasolar Planets Encyclopaedia. http://exoplanet.eu/catalog/51_peg_b/. Läst 4 oktober 2020.
- ^ Robert Sanders (17 januari 1996). ”Discovery of two new planets -- the second and third within the last three months -- proves they aren't rare in our galaxy” (på engelska). University of California at Berkeley News Release. http://www.berkeley.edu/news/media/releases/96legacy/releases.96/14301.html. Läst 4 oktober 2020.
- ^ ”NameExoWorlds: An IAU Worldwide Contest to Name Exoplanets and their Host Stars” (på engelska). IAU.org. 9 juli 2014. http://www.iau.org/news/pressreleases/detail/iau1404/. Läst 9 juli 2020.
- ^ [a b] ”NameExoWorlds The Process” (på engelska). Arkiverad från originalet den 15 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150815025117/http://www.nameexoworlds.iau.org/process. Läst 9 juli 2020.
- ^ ”Final Results of NameExoWorlds Public Vote Released” (på engelska). International Astronomical Union. 15 december 2015. http://www.iau.org/news/pressreleases/detail/iau1514/. Läst 9 juli 2020.
- ^ ”NameExoWorlds The Approved Names” (på engelska). Arkiverad från originalet den 1 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180201043609/http://nameexoworlds.iau.org/names. Läst 9 juli 2020.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: ESO/M. Kornmesser/Nick Risinger (skysurvey.org), Licens: CC BY 4.0
This artist’s view shows the hot Jupiter exoplanet 51 Pegasi b, sometimes referred to as Bellerophon, which orbits a star about 50 light-years from Earth in the northern constellation of Pegasus (The Winged Horse). This was the first exoplanet around a normal star to be found in 1995. Twenty years later this object was also the first exoplanet to be be directly detected spectroscopically in visible light.