51 Nemausa
51 Nemausa | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | J. Laurent |
Upptäcktsplats | Nimes |
Upptäcktsdatum | 22 januari 1858 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 51 Nemausa |
Alternativnamn | 1949 HC1, 1954 QX |
Uppkallad efter | Nemausus och Nîmes[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 27 augusti 2011 | |
Aphelium | 2,526073257 AU 377 895 180 km |
Perihelium | 2,2049951 AU 329 862 570 km |
Halv storaxel | 2,365534172 AU 353 878 875 km |
Excentricitet | 0,06786589 |
Siderisk omloppstid | 1 328,899892 d (3,64 år) |
Medelomloppshastighet | 19,356 km/s |
Medelanomali | 57,31676° |
Inklination | 9,977803° |
Longitud för uppstigande nod | 176,09353° |
Periheliumargument | 2,72925° |
Månar | ? |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 170×136[4] km 147,86[3] km |
Massa | 3,4×1018 kg |
Synodisk rotationsperiod | 7,783[3] h |
Albedo | 0,0928[3] geometriskt |
Yttemperatur | Medel: ~181 |
Spektraltyp | CU[3] |
Absolut magnitud (H) | 7,35 |
51 Nemausa eller 1949 HC1 är en asteroid upptäckt 22 januari 1858 av amatörastronomen Joseph Jean Pierre Laurent i Nimes.
Mycket litet är känt om Laurent och detta är hans enda dokumenterade upptäckt. Upptäckten gjordes i Benjamin Valz privata observatorium, och med Laurents tillstånd blev det också Valz som uppkallade asteroiden efter den keltiske guden Nemausus.[5]
51 Nemausa innehåller 14-15 procent vatten.[6]
Måne ?
Baserat på ljuskurvor har det föreslagits att Nemausa har en måne.[7]
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 22 mars 2009
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 18, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Nemausa” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62cZTq1ng?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=51. Läst 22 oktober 2011.
- ^ ”Asteroid diameters”. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927084045/http://aa.usno.navy.mil/AsAtest/SecG/Diameters.txt. Läst 5 oktober 2008.
- ^ Schmadel, Lutz D. (2012). Dictionary of Minor Planet Names – (51) Nemausa. Springer Berlin Heidelberg. sid. 18. ISBN 978-3-642-29718-2. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA18&dq=51+Nemausa&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ#v=onepage&q=51%20Nemausa&f=false. Läst 23 juni 2019
- ^ A. S. Rivkin; J. K. Davies (2002). ”Calculated water concentrations C-class asteroids” (PDF). http://www.lpi.usra.edu/meetings/lpsc2002/pdf/1414.pdf.
- ^ ”Other Reports of Asteroid/TNO Companions”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/asteroidmoonsq.html. Läst 5 oktober 2008.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 51 Nemausa från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University, Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
Three-dimensional model of 51 Nemausa created based on light-curve.