48 f.Kr.
![]() | |
48 f.Kr. (-XLVIII) 706 A.U.C. 2071 år sedan | |
År: 51 f.Kr. | 50 f.Kr. | 49 f.Kr. 48 f.Kr. 47 f.Kr. | 46 f.Kr. | 45 f.Kr. | |
Decennium: 60-talet f.Kr. | 50-talet f.Kr. 40-talet f.Kr. 30-talet f.Kr. | 20-talet f.Kr. | |
Sekel: 100-talet f.Kr. 000-talet f.Kr. 000-talet | |
Millennium: 0000-talet f.Kr. | |
Året | |
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
Händelser
Efter plats
Romerska republiken
- Gaius Julius Caesar och Publius Servilius Isauricus blir konsuler i Rom.
- 4 januari – Caesar landstiger vid Dyrrhachium (Durazzo).
- Mars – Marcus Antonius går med Caesar.
- April – Dyrrhachium börjar belägras.
- Maj – Isauricus, Caesars medkonsul, förstör Caelius magistratsstol vid hans rättegång.
- 10 juli – Caesar undviker med nöd och näppe ett svidande nederlag till Pompeius i Makedonien genom slaget vid Dyrrhachium; han retirerar till Thessalien.
- 9 augusti – Caesar besegrar Pompeius i det avgörande slaget vid Farsalos, varvid Pompeius flyr till Egypten.
- Caesar utnämns till konsul för fem år framåt.
- Det romerska Bellonatemplet på Capitolinus utanför Rom bränns ner.
- Alexandria börjar belägras.
- Oktober – Kung Farnakes II av Pontos besegrar Caesars man Gnaeus Domitius Calvinus i slaget vid Nikopolis.
- December – Caesar besegrar tillsammans med sin allierade Kleopatra VII av Egypten sina rivaler Ptolemaios XIII och drottning Arsinoe IV i slaget vid Alexandria. Kungaparet flyr från staden, men under slaget fattar en del av Biblioteket i Alexandria eld och brinner ner (enligt en version).
Kina
- Han Yuandi blir kejsare av den kinesiska Handynastin.
Födda
- Lucius Calpurnius Piso, romersk konsul
Avlidna
- 29 september – Pompeius, romersk politiker och fältherre (mördad av sina egna män eller av en romersk soldat i tjänst hos den Egyptiske regenten)
- Titus Annius Milo, romersk politiker (död i exil)
- Afriana Carfania, romersk jurist
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 48 f.Kr..
Media som används på denna webbplats
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.