47 Ursae Majoris

47 Ursae Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension10t 59m 27,973s[1]
Deklination+40° 25′ 48,92″[1]
Skenbar magnitud ()+5,03 (V),[2] +5,04 ± 0,05 (V)[3]
Stjärntyp
SpektraltypG1 V Fe-0.5[3]
U–B0,13
B–V+0,624 ± 0,003[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+11,45 ± 0,07[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -317,01 ± 0,22[1] mas/år
Dek.: 54,64 ± 0,20[1] mas/år
Parallax ()71,11 ± 0,1507[1]
Avstånd45,9 ± 0,2  (14,06 ± 0,05 pc)
Absolut magnitud ()4,41[5]
Detaljer
Massa1,08[6] M
Radie1,172 ± 0,111[7] R
Luminositet1,76[2] L
Temperatur5 887 ± 3,8[8] K
Metallicitet0,00 ± 0,00 (Fe/H)[2] dex
Vinkelhastighet2,80 ± 4[6] km/s
Ålder6,03[9] miljarder år
Andra beteckningar
Chalawan, LTT 12934, HD 95128, PLX 2556, UBV 10048, HIC 53721, PLX 2556.00, UBV M 16684, AG+40 1169, HIP 53721, PMC 90-93 883, USNO-B1.0 1304-00213272, ASCC 407446, HR 4277, PPM 52175, uvby98 100095128, BD+41 2147, IRAS 10566+4041, ROT 1637, WEB 9731, FK5 1282, LSPM J1059+4025, SAO 43557, WISEA J105927.66+402549.4, GC 15087, 2MASS J10592802+4025485, SKY# 21001, Gaia DR2 777254360337133312, GCRV 6790, N30 2582, SPOCS 472, GEN# +1.00095128, TD1 15274, GJ 407, NLTT 25907, TYC 3009-2703-1[3]

Chalawan[10] eller 47 Ursae Majoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen. Den har en skenbar magnitud på ca 5,03[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 71,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 46 ljusår (ca 14 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 11,5 km/s.[2]

Nomenklatur

47 Ursae Majoris b, en av exoplaneterna som kretsar kring 47 Ursae Majoris.

År 2014 genomförde International Astronomical Union en process för att ge riktiga namn till vissa exoplaneter och deras värdstjärnor[11] med offentlig nominering och omröstning för de nya namnen.[12] År 2015 meddelade IAU att de vinnande namnen var Chalawan för stjärnan och Taphao Thong och Taphao Kaew för två av planeterna (b respektive c).[13] De vinnande namnen som föreslogs av Thai Astronomical Society, Thailand, är en mytologisk krokodilkung från den thailändska folksagan Krai Thong och Taphaothong och Taphaokaeo är två systrar förknippade med berättelsen.[14] ("Chalawan" är också namnet på ett utrotat släkte av krokodylian, som innehåller en enda art, Chalawan thailandicus.[15])

År 2016 organiserade IAU en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[16] med uppgift att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. I dess första bulletin från juli 2016[17] angav WGSN namnen på exoplaneter och deras värdstjärnor som fastställts av verkställande kommitténs arbetsgrupp Public Naming of Planets and Planetary Satellites, inklusive namnen på stjärnor antagna under NameExoWorlds-kampanjen 2015. 47 Ursae Majoris är nu inskriven i IAU-katalogen över stjärnnamn med namnet Chalawan.[18]

Egenskaper

Primärstjärnan 47 Ursae Majoris är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G1 V Fe-0.5[3] och en solliknande stjärna. Den har en massa som är ca 1,1[6] solmassor, en radie som är ca 1,2[7] solradier och utsänder ca 1,8[2] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 900 K.[8]

Planetsystem

Banor runt planeterna i 47 Ursae Majoris-systemet. Banan på 47 Ursae Majoris d är för närvarande ganska osäker; både den och 47 Ursae Majoris c kan vara cirkulär.

Astronomer har upptäckt tre exoplaneter vid stjärnan, 47 Ursae Majoris b (1996), 47 Ursae Majoris c (2002), och 47 Ursae Majoris d (2010)[19][3].

47 Ursae Majoris solsystem[20]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b (Taphao Thong)
≥2,53 ± 0,06 MJ
2,10 ± 0,02
1 078 ± 2
0,032 ± 0,014
-
-
c (Taphao Kaew)
≥0,540 ± 0,07 MJ
3,6 ± 0,1
2 391 ± 85
0,098 ± 0,07
-
-
d
≥1,64 ± 0,4 MJ
11,6 ± 2,5
14 002 ± 4 550
0,16 ± 0,13
-
-

På grund av sitt planetsystem listades 47 Ursae Majoris som en av de 100 bästa målstjärnorna för NASA:s tidigare Terrestrial Planet Finder-uppdrag.[21]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 47 Ursae Majoris, 7 oktober 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d e f g] ”Chalawan (47 Ursae Majoris)” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/chalawan. Läst 11 maj 2019. 
  3. ^ [a b c d e] ”Basic data: V* 47 UMa – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=47+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 11 maj 2019. 
  4. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=53721. Läst 11 maj 2019. 
  5. ^ Elgarøy, Øystein; Engvold, Oddbjørn; et al. (March 1999), "The Wilson-Bappu effect of the MgII K line - dependence on stellar temperature, activity and metallicity", Astronomy and Astrophysics, 343: 222–228, Bibcode:1999A&A...343..222E
  6. ^ [a b c] "Stars Table". Catalog of Nearby Exoplanets. Archived from the original on 17 October 2008. Hämtad 2008-10-04.
  7. ^ [a b] G. T. van Belle; K. von Braun (2009). "Directly Determined Linear Radii and Effective Temperatures of Exoplanet Host Stars". Astrophysical Journal. 694 (2): 1085–1098. arXiv:0901.1206. Bibcode:2009ApJ...694.1085V. doi:10.1088/0004-637X/694/2/1085.
  8. ^ [a b] V. V. Kovtyukh; Soubiran, C.; et al. (2003). "High precision effective temperatures for 181 F-K dwarfs from line-depth ratios". Astronomy and Astrophysics. 411 (3): 559–564. arXiv:astro-ph/0308429. Bibcode:2003A&A...411..559K. doi:10.1051/0004-6361:20031378.
  9. ^ C. Saffe; Gómez, M.; et al. (2005). "On the Ages of Exoplanet Host Stars". Astronomy and Astrophysics. 443 (2): 609–626. arXiv:astro-ph/0510092. Bibcode:2005A&A...443..609S. doi:10.1051/0004-6361:20053452.
  10. ^ Thai Astronomical Society, Chalawan, Taphao Thong, Taphao Kaew – First Thai Exoworld Names
  11. ^ NameExoWorlds: An IAU Worldwide Contest to Name Exoplanets and their Host Stars. IAU.org. 9 juli 2014.
  12. ^ NameExoWorlds The Process
  13. ^ Final Results of NameExoWorlds Public Vote Released, International Astronomical Union, 15 december 2015.
  14. ^ NameExoWorlds The Approved Names
  15. ^ Martin, J. E.; Lauprasert, K.; et al. (2013). Angielczyk, Kenneth (ed.). "A large pholidosaurid in the Phu Kradung Formation of north-eastern Thailand". Palaeontology. 57: 757–769. doi:10.1111/pala.12086.
  16. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  17. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  18. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  19. ^ https://apod.nasa.gov/apod/ap971005.html
  20. ^ R. P. Butler; Marcy, Geoffrey W. (1996). "A Planet Orbiting 47 Ursae Majoris". Astrophysical Journal Letters. 464 (2): L153–L156. Bibcode:1996ApJ...464L.153B. doi:10.1086/310102.
  21. ^ "#72 HIP 53721". TPF-C Top 100. Hämtad 22 juli 2006.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Ursa Major IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ursa Major chart, also known as the Great Bear.
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
47UmaOrbits.svg
Orbit diagram of the 47 Ursae Majoris system. Created by en:User:Chaos syndrome