47 Tauri

47 Tauri
Taurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 13m 56,38482s[1]
Deklination+09° 15′ 49,7729″[2]
Skenbar magnitud ()+4,89 (V)[3] (5,05 + 7,32)[4]
Stjärntyp
SpektraltypG5 III + A7 V[5]
U–B+0,46[6]
B–V0,799 ± 0,019[7]
Astrometri
Radialhastighet ()-8,2 ± 0,4[8] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -10,31 ± 0,65[1] mas/år
Dek.: -30,01 ± 0,56[1] mas/år
Parallax ()9,83 ± 0,64[1]
Avstånd330 ± 20  (102 ± 7 pc)
Absolut magnitud ()-0,20[9]
Detaljer
Radie12,9[10] R
Luminositet121,14[9] L
Temperatur5 117 ± 58[8] K
Metallicitet-0,10 ± 0,08 (Fe/H)[8] dex
Andra beteckningar
IRAS 04112+0908[11], HD 26722[11], 2MASS J04135637+0915497[11], HIP 19740[11], HR 1311[11], SAO 111674[11], GSC 00667-00840[11], ADS 3072 AB[11], AG+09 386[11], BD+08 652[11], CCDM J04139+0916AB[11], CSI+08 652 1[11], GC 5100[11], GCRV 2414[11], HIC 19740[11], IDS 04085+0901 AB[11], IRC +10056[11], JP11 863[11], PLX 933[11], PLX 933.00[11], PPM 147325[11], TD1 2929[11], UBV 4103[11], UBV M 10014[11], WDS J04139+0916AB[11], YZ 9 1551[11], YPAC 333[11], WEB 3767[11] och 47 Tau

47 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Oxen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 4,89[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 330 ljusår (ca 102parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -8 km/s.[8]

Egenskaper

Primärstjärnan 47 Tauri A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G5 III.[5] Den har en radie som är ca 13[10] solradier och utsänder ca 121[9] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 100 K.[8]

47 Tauri är en visuell dubbelstjärna, vilket innebär att de två stjärnorna kan upplösas, och deras bana härledas från de två stjärnornas positioner. Följeslagaren är troligtvis en vit stjärna i huvudserien av spektraltyp A och av magnitud 7,3. De två stjärnorna är separerade med ungefär 1,3 bågsekunder,[3] och på grund av deras stora separation har de en omloppsperiod av ca 479 år.[4]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 47 Tauri, 3 juni 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: V* 47 Tau – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=47+Tau&submit=SIMBAD+search. Läst 15 juli 2019. 
  3. ^ [a b c] "* 47 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2 maj 2017.
  4. ^ [a b] "Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars". United States Naval Observatory. Hämtad 2 maj 2017.
  5. ^ [a b] Stephenson, C. B.; Sanwal, N. B. (1969). "The masses of stars above the main sequence". The Astronomical Journal. 74: 689. Bibcode:1969AJ.....74..689S. doi:10.1086/110845.
  6. ^ Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  7. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=19740. Läst 15 juli 2019. 
  8. ^ [a b c d e] Kang, Wonseok; Lee, Sang-Gak; Kim, Kang-Min (2011). "Abundances of Refractory Elements for G-Type Stars with Extrasolar Planets". The Astrophysical Journal. 736 (2): 87. arXiv:1105.3083. Bibcode:2011ApJ...736...87K. doi:10.1088/0004-637X/736/2/87.
  9. ^ [a b c] ”47 Tauri” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/47tauri. Läst 15 juli 2019. 
  10. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (2001). "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics". Astronomy & Astrophysics. 367 (2): 521–24. arXiv:astro-ph/0012289. Bibcode:2001A&A...367..521P. doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  11. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Taurus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Taurus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.