47 Capricorni

47 Capricorni
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStenbocken
Rektascension21t 46m 16,26887s[1]
Deklination-09° 16′ 33,3799″[1]
Skenbar magnitud ()+6,00[2] (5,90 – 6,14) [3]
Stjärntyp
SpektraltypM2 III[4]
B–V+1,629 ± 0,010[2]
VariabeltypHalvregelbunden variabel[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+19,80 ± 0,89[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +18,731[1] mas/år
Dek.: +8,387[1] mas/år
Parallax ()2,7933 ± 0,2052[1]
Avstånd1 170 ± 90  (360 ± 30 pc)
Absolut magnitud ()-1,76[2]
Detaljer
Radie102+11-10[1] R
Luminositet1 940 ± 162[1] L
Temperatur3 784+188-186[1] K
Andra beteckningar
BD-09 5833, GSC 05788-01168, HD 207005, HIC 107487, HIP 107487, HR 8318, IRAS 21436-0930, IRC -10570, 2MASS J21461627-0916333, PPM 205582, RAFGL 4285, SAO 145648, TYC 5788-1168-1, AG Cap, Gaia DR2 2666142975247905664, C2 Cap [6]

47 Capricorni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Stenbocken och har även Bayer-beteckningen c2 Capricorni[7] och variabelbeteckningen AG Capricorni. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på 6,00[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 2,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 170 ljusår (ca 360 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 20 km/s.[3]

Egenskaper

47 Capricorni är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M2 III,[4] Den har en radie som är ca 102[1] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 1 940[1] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 800[1] K.

47 Capricorni är en halvregelbunden variabel stjärna av undertyp SRb med en period på 30,592 dygn och varierar i skenbar magnitud mellan 5,90 och 6,14.[3]

Se även

  • Variabla stjärnor

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 47 Capricorni, 7 februari 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b c d] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  4. ^ [a b] Houk, N.; Swift, C. (1999). "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD Stars". Michigan Spectral Survey. 5. Bibcode:1999MSS...C05....0H.
  5. ^ Famaey, B.; et al. (2009). "Spectroscopic binaries among Hipparcos M giants,. I. Data, orbits, and intrinsic variations". Astronomy and Astrophysics. 498 (2): 627. arXiv:0901.0934. Bibcode:2009A&A...498..627F. doi:10.1051/0004-6361/200810698.
  6. ^ "47 Cap". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2014-05-12.
  7. ^ Kostjuk, N. D. (2002). "HD 207005". HD-DM-GC-HR-HIP-Bayer-Flamsteed Cross Index. Institute of Astronomy of Russian Academy of Sciences; CDS. IV/27A

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Capricornus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Capricornus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.