4721 Atahualpa
4721 Atahualpa | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 29 september 1973 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4721) Atahualpa |
Alternativnamn | 4239 T-2, 1983 RO8, 1989 GH5[1] |
Uppkallad efter | Atahualpa[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,530 AU |
Perihelium | 1,977 AU |
Halv storaxel | 2,254 AU |
Excentricitet | 0,1225602 |
Siderisk omloppstid | 3,38 år |
Medelomloppshastighet | 19,84 km/s |
Medelanomali | 198,1° |
Inklination | 4,366° |
Longitud för uppstigande nod | 39,33° |
Periheliumargument | 215,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,6 km |
Albedo | 0,332 |
Absolut magnitud (H) | 13,86[3] |
Hitta fler artiklar om astronomi med |
4721 Atahualpa eller 4239 T-2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 29 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Inkan Atahualpa.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4721 Atahualpa” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4721. Läst 10 maj 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4721 Atahualpa” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4721. Läst 10 maj 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|