42 Cassiopeiae

42 Cassiopeia
Cassiopeia IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildCassiopeia
Rektascension01t 42m 55,86184s[1]
Deklination+70° 37′ 21,09002″[1]
Skenbar magnitud ()5,18,[2] 5,18 (0,3)(V)[3]
Stjärntyp
SpektraltypB9 V[4]
B–V-0,022 ± 0,002[5]
VariabeltypMisstänkt förmörkelsevariabel av Algol-typ (EA:)[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+6,60 ± 2,9[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +76,763 ± 0,228[1] mas/år
Dek.: -13,955 ± 0,209[1] mas/år
Parallax ()11,2028 ± 0,1432[1]
Avstånd291 ± 4  (89 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()0,53[2]
Detaljer
Massa2,68 ± 0,13[7] M
Radie2,63 ± 0,13[8] R
Luminositet66,12[2] L
Temperatur10 141 ± 61[8] K
Vinkelhastighet149[7] km/s
Ålder67+188-57[9] miljarder år
Andra beteckningar
HD 10250, PLX 348.00, UBV 1715, AG+70 89, HIC 8016, PPM 4775, UBV M 8343, BD+69 114, HIP 8016, ROT 236, uvby98 100010250, CSV 100132, HR 480, SAO 4470, WEB 1716, GC 2059, IRAS 01390+7022, SKY# 2575, Gaia DR2 533842792557160576, GCRV 948, 2MASS J01425584+7037209, ZI 86, GEN# +1.00010250, NSV 590, TD1 950, GSC 04314-02021, PLX 348, TYC 4314-2021-1[10][11]

42 Cassiopeiae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en möjlig dubbelstjärna[12] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeia.[13] Den har en skenbar magnitud på ca 5,18[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 11,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 291 ljusår (ca 89 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 7 km/s.[2]

Egenskaper

Primärstjärnan 42 Cassiopaeiae A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B9 V.[4] Den har en massa som är ca 2,7[7] solmassor, en radie som är ca 2,6[8] solradier och utsänder ca 66[2] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 10 100 K.[8]

42 Cassiopeiae är en misstänkt förmörkelsevariabel av Algol-typ (EA:),[3] som har visuell magnitud +5,18 och varierar i amplitud med 0,3 magnituder med en period av 16,77 dygn.[13]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 42 Cassiopeiae, 23 februari 2021.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f g] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b] ”NSV 590” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=39214. Läst 19 mars 2019. 
  4. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=8016. Läst 19 mars 2019. 
  6. ^ Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, GCVS 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S.
  7. ^ [a b c] Zorec, J.; Royer, F. (January 2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics, 537: A120, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691.
  8. ^ [a b c d] Fitzpatrick, E. L.; Massa, D. (March 2005), "Determining the Physical Properties of the B Stars. II. Calibration of Synthetic Photometry", The Astronomical Journal, 129 (3): 1642–1662, arXiv:astro-ph/0412542, Bibcode:2005AJ....129.1642F, doi:10.1086/427855.
  9. ^ Gullikson, Kevin; et al. (January 2016), "Direct Spectral Detection: An Efficient Method to Detect and Characterize Binary Systems", The Astronomical Journal, 151 (1): 16, arXiv:1511.05148, Bibcode:2016AJ....151....3G, doi:10.3847/0004-6256/151/1/3, 3.
  10. ^ ”Basic data: V* 42 Cas – Eclipsing binary of Algol type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=42+Cas&submit=SIMBAD+search. Läst 19 mars 2019. 
  11. ^ "42 Cas". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-07-22.
  12. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  13. ^ [a b] Hoffleit, Dorrit (1996), "A Catalogue of Correlations Between Eclipsing Binaries and Other Categories of Double Stars", The Journal of the American Association of Variable Star Observers, 24 (2): 105–116, Bibcode:1996JAVSO..24..105H.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Cassiopeia IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cassiopeia chart.
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.