42:a gatan
| 42:a gatan (42nd Street) | |
 | |
| Regissör | Lloyd Bacon |
|---|---|
| Producent | Darryl F. Zanuck |
| Manus | James Seymour Rian James |
| Baserad på | 42nd Street av Bradford Ropes |
| Originalmusik | Harry Warren |
| Fotograf | Sol Polito |
| Klippning | Thomas Pratt Frank Ware |
| Produktionsbolag | Warner Bros. |
| Distribution | Warner Bros. |
| Premiär | 11 mars 1933 |
| Speltid | 89 minuter |
| Land | USA |
| Språk | engelska |
| Budget | $439,000 |
| Intäkter | $2,250,000 |
| IMDb SFDb Elonet | |
42:a gatan (engelska: 42nd Street) är en amerikansk musikalfilm från 1933 i regi av Lloyd Bacon och koreograferad av Busby Berkeley.[1] Filmen är baserad på romanen 42nd Street av Bradford Ropes från 1932.[2]
42:a gatan blev en av de mest lönsamma filmerna 1933.[3] Den nominerades till en Oscar för bästa film och även för bästa ljud.[4] Filmen valdes 1998 ut av USA:s kongressbibliotek för att bevaras i National Film Registry[5] och 2006 hamnade filmen på 13:e plats på American Film Institutes lista över de 25 bästa amerikanska musikalfilmerna genom tiderna.[6]
Handling
Den kände Broadwayregissören Julian Marsh anlitas för att sätta upp en ny musikal åt producenterna Jones & Barry. Den finansieras av Abner Dillon för att hans flickvän, sångerskan Dorothy Brock ska bli känd. Marsh, som är allvarligt sjuk, är svår att arbeta för då han arbetar med långa arbetsdagar och ständigt driver på ensemblen hårdare för att få dem att bli bättre. När Brock bryter en vrist får en av körflickorna, Peggy Sawyer sin stora chans att bli stjärna.
Rollista i urval
| Warner Baxter | – Julian Marsh |
| Bebe Daniels | – Dorothy Brock |
| George Brent | – Pat Denning |
| Ruby Keeler | – Peggy Sawyer |
| Una Merkel | – Lorraine Fleming |
| Ginger Rogers | – Ann |
| Guy Kibbee | – Abner Dillon |
| Ned Sparks | – Barry |
| Dick Powell | – Billy Lawler |
| Allen Jenkins | – MacElroy |
| Edward J. Nugent | – Terry |
| Robert McWade | – Jones |
| George E. Stone | – Andy Lee |
Om filmen
Ursprungligen skulle 42:a gatan regisseras av Mervyn LeRoy men hans arbete med Jag är en förrymd kedjefånge blev för mycket och han blev sjuk, då Zanuck ville tjäna på den publicitet Ropes roman fått när den gavs ut i september 1932 gav han istället regiuppdraget till Lloyd Bacon. Zanuck lånade in Oscarsvinnaren Warner Baxter från 20th Century Fox för att spela rollen som Julian Marsh och anlitade stumfilmsveteranen Bebe Daniels som primadonnan Dorothy Brock. Filmen blev Ruby Keelers debut, och för de viktigare birollerna anställdes skådespelare som hade kontrakt med Warner Bros. som Guy Kibbee, George Brent och Dick Powell.[2][3]
Källor
- ^ 42nd Street (1933). Svensk Filmdatabas. Läst 31 december 2015.
- ^ [a b] 42nd Street - Detail View. American Film Institute. Läst 31 december 2015.
- ^ [a b] Eagan, Daniel. (2010). America's Film Legacy: The Authoritative Guide to the Landmark Movies in the National Film Registry. A&C Black. s.207-208. ISBN 9780826429773
- ^ The 6th Academy Awards - 1934. Academy of Motion Picture Arts and Sciences. Läst 31 december 2015.
- ^ Complete National Film Registry Listing. Library of Congress. Läst 31 december 2015.
- ^ AFI's 100 Years of Musicals Arkiverad 14 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.. American Film Institute. Läst 31 december 2015.
Externa länkar
- 42:a gatan på Internet Movie Database (engelska)
| |||||
Media som används på denna webbplats
Main title frame from public domain trailer for 1933 Warner Bros. film 42nd Street