425 Cornelia
425 Cornelia | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Auguste Charlois |
Upptäcktsplats | Nice |
Upptäcktsdatum | 28 december 1896 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (425) Cornelia |
Alternativnamn | 1896 DC, A896 YC, 1949 SG1, 1951 BC, 1952 HS1[1] |
Uppkallad efter | Cornelia Africana[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,056 AU |
Perihelium | 2,716 AU |
Halv storaxel | 2,886 AU |
Excentricitet | 0,0588951 |
Siderisk omloppstid | 4,9 år |
Medelomloppshastighet | 17,53 km/s |
Medelanomali | 107,0° |
Inklination | 4,047° |
Longitud för uppstigande nod | 61,05° |
Periheliumargument | 122,0° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 67,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 17,5 h |
Albedo | 0,042 |
Spektraltyp | C |
Absolut magnitud (H) | 9,79[3] |
425 Cornelia eller 1896 DC[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 28 december 1896 av den franske astronomen Auguste Charlois. Den är uppkallad efter Cornelia Africana.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 67 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 425 Cornelia” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=425. Läst 260210805.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (425) Cornelia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 49. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_426. Läst 25 december 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 425 Cornelia, computed using light curve inversion techniques.