4222 Nancita

4222 Nancita
Upptäckt[1]
UpptäckareEleanor F. Helin
UpptäcktsplatsPalomar-observatoriet
Upptäcktsdatum13 mars 1988
Beteckningar
MPC-beteckning(4222) Nancita
Alternativnamn1988 EK1, 1950 TF4, 1952 HN, 1968 QL1, 1972 XQ1, 1979 SL6, 1983 XC1, 1988 KL[1]
Uppkallad efterNancy C. Helin[2]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Omloppsbana[3]
Epok: 21 januari 2022
Aphelium3,067 AU
Perihelium1,664 AU
Halv storaxel2,366 AU
Excentricitet0,2965264
Siderisk omloppstid3,64 år
Medelomloppshastighet19,36 km/s
Medelanomali177,4°
Inklination3,742°
Longitud för uppstigande nod206,8°
Periheliumargument217,9°
Fysikaliska data[1]
Diameter9,6 km
Synodisk rotationsperiod3,8 h
Albedo0,209
Absolut magnitud (H)12,43[3]

4222 Nancita eller 1988 EK1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes 13 mars 1988 av den amerikanske astronomen Eleanor F. Helin vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter upptäckarens svärdotter, Nancy C. Helin.[2]

Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.

Referenser

  1. ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4222 Nancita” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4222. Läst 19 februari 2019. 
  2. ^ [a b] ”Minor Planet Center 4222 Nancita” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4222. Läst 19 februari 2019. 
  3. ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
Asteroider
← 4221 Picasso | 4222 Nancita | 4223 Shikoku →
Solsystemet · Lista över småplaneter

Media som används på denna webbplats

004222-asteroid shape model (4222) Nancita.png
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 4222 Nancita, computed using light curve inversion techniques.