4130 Ramanujan
| 4130 Ramanujan | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | R. Rajamohan |
| Upptäcktsplats | Vainu Bappu Observatory |
| Upptäcktsdatum | 17 februari 1988 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | 4130 Ramanujan |
| Alternativnamn | 1978 GU1, 1979 OF, 1983 HU1, 1985 PU1, 1988 DQ1 |
| Uppkallad efter | Srinivasa Ramanujan[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,163 AU |
| Perihelium | 2,944 AU |
| Halv storaxel | 3,053 AU |
| Excentricitet | 0,0359036 |
| Siderisk omloppstid | 5,34 år |
| Medelomloppshastighet | 17,05 km/s |
| Medelanomali | 53,52° |
| Inklination | 9,800° |
| Longitud för uppstigande nod | 175,2° |
| Periheliumargument | 47,18° |
| Fysikaliska data | |
| Albedo | 0,10 (?) |
| Yttemperatur | Medel: 159 (−114) |
| Absolut magnitud (H) | 12,4[4] |
4130 Ramanujan eller 1988 DQ1 är en asteroid i asteroidbältet som upptäcktes den 17 februari 1988 av den indiske astronomen R. Rajamohan vid Vainu Bappu Observatory. Asteroiden är uppkallad efter den indiske matematikern Srinivasa Ramanujan.
Den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Källor
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 4 december 2013.
- ^ [a b] ”AstDyS 4130 Ramanujan” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4130. Läst 30 juli 2020.
- ^ ”Minor Planet Center 4130 Ramanujan” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4130. Läst 23 november 2018.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 4130 Ramanujan från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
| |||||||||||