40 Leonis

40 Leonis
Leo IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLejonet
Rektascension10t 19m 44,16688s[1]
Deklination+19° 28′ 15,2943″[1]
Skenbar magnitud ()+4,80 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF6 IV-V[3][2]
U–B+0,01[2]
B–V+0,45[2]
VariabeltypMisstänkt Delta Scuti-variabel
Astrometri
Radialhastighet ()+5,9 ± 0,1[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -231,73[1] mas/år
Dek.: -214,33[1] mas/år
Parallax ()46,80 ± 0,24[1]
Avstånd69,7 ± 0,4  (21,4 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()3,13[5]
Detaljer
Massa1,35 ± 0,06[6] M
Radie1,68 ± 0,07[6] R
Luminositet4,4 ± 0,9[6] L
Temperatur6 450 ± 140[6] K
Metallicitet0,09 ± 0,03[6]dex
Vinkelhastighet17 ± 2[6] km/s
Ålder2,63 ± 0,21[4] miljarder år
Andra beteckningar
40 Leo, AG+19 1050, AKARI-IRC-V1 J1019440+192813, BD+20 2466, GJ 388.1, GJ 9324, HD 89449, HIC 50564, HIP 50564, HR 4054, IRAS 10169+1943, LSPM J1019+1928, 2MASS J10194419+1928157, NLTT 24018, NSV 4822, PLX 2421, PPM 127314, SAO 99065, TD1 14746, TYC 1423-1351-1, USNO-B1.0 1094-00179749, uvby98 100089449, WDS J10197+1928A, Gaia DR2 624684408880100992 [7]

40 Leonis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna,[8] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 4,80[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 46,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 70 ljusår (ca 21 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 6 km/s.[4] Den har en relativt stor egenrörelse och rör sig över himlavalvet med en vinkelhastighet av 0,315 bågsekunder per år.[9]

Egenskaper

40 Leonis är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F6 IV-V,[2] som anger att den visar egenskaper hos både en huvudseriestjärna och en mer utvecklad underjätte i dess spektrum. Den är en misstänkt Delta Scuti-variabel[9] och visar ett förminskat innehåll av litium.[10] Den har en massa som är ca 1,4[6] solmassor, en radie som är ca 1,7[6] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 4,4[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 500[6] K.

Röntgenstrålning med en styrka av (1,09 ± 0,38) × 1029 erg/s har observerats från stjärnans position, vilken kan komma från en oupptäckt kortperiodig följeslagare med låg massa.[10] 40 Leonis har en följeslagare med gemensam egenrörelse, NLTT 23781, med en vid vinkelseparation på 530 bågsekunder (1,453°), vilket motsvarar en fysisk separation av minst 110 000 AE (1,7 ljusår). Denna stjärna av magnitud 16,48 har spektralklass M5 och har hög ljusstyrka för sin typ, vilket kan betyda att den är dubbelstjärna. [10]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 40 Leonis, 2 april 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f] Huang, Y.; et al. (2015), "Empirical metallicity-dependent calibrations of effective temperature against colours for dwarfs and giants based on interferometric data", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 454 (3): 2863, arXiv:1508.06080, Bibcode:2015MNRAS.454.2863H, doi:10.1093/mnras/stv1991.
  3. ^ Gray, R. O.; et al. (2003), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 Parsecs: The Northern Sample. I", The Astronomical Journal, 126 (4): 2048, arXiv:astro-ph/0308182, Bibcode:2003AJ....126.2048G, doi:10.1086/378365.
  4. ^ [a b c] Gontcharov, G. A. (November 2006), "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35495 Hipparcos stars in a common system", Astronomy Letters, 32 (11): 759–771, arXiv:1606.08053, Bibcode:2006AstL...32..759G, doi:10.1134/S1063773706110065.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Maestro, V.; et al. (2013), "Optical interferometry of early-type stars with PAVO@CHARA - I. Fundamental stellar properties", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 434 (2): 1321, arXiv:1306.5937, Bibcode:2013MNRAS.434.1321M, doi:10.1093/mnras/stt1092.
  7. ^ "40 Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-04-02.
  8. ^ Lépine, Sébastien; Shara, Michael M. (March 2005), "A Catalog of Northern Stars with Annual Proper Motions Larger than 0.15" (LSPM-NORTH Catalog)", The Astronomical Journal, 129 (3): 1483–1522, arXiv:astro-ph/0412070, Bibcode:2005AJ....129.1483L, doi:10.1086/427854.
  9. ^ [a b] Hauck, B. (March 1971), "Short period variable stars. V. Delta Scuti-type stars in the Geneva system", Astronomy and Astrophysics, 11: 79, Bibcode:1971A&A....11...79H.
  10. ^ [a b c] Makarov, V. V.; et al. (November 2008), "Common Proper Motion Companions to Nearby Stars: Ages and Evolution", The Astrophysical Journal, 687 (1), arXiv:0808.3414, Bibcode:2008ApJ...687..566M, doi:10.1086/591638, 566−578.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Leo IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Leo chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.