40 Arietis

40 Arietis
Aries IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVäduren
Rektascension02t 48m 32,08864s[1]
Deklination+18° 17′ 01,6491″[1]
Skenbar magnitud ()5,82 (V)[2], +5,82 (V)[3]
Stjärntyp
SpektraltypK1 III[4]
U–B+1,13
B–V+1,216 ± 0,006[5]
VariabeltypMisstänkt variabel[6]
Astrometri
Radialhastighet ()47,1[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +41,250 ± 0,251[1] mas/år
Dek.: -32,585 ± 0,178[1] mas/år
Parallax ()7,3266 ± 0,1215[1]
Avstånd445 ± 7  (136 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()0,09[8]
Detaljer
Massa1,60 ± 0,48[9] M
Radie19,74+0,29-0,96[1] R
Luminositet127,98 ± 2,52[1] L
Temperatur4 473 ± 92[9] K
Metallicitet-0,21 ± 0,05 (Fe/H)[9] dex
Ålder2,63+1,00-0,96[9] miljarder år
Andra beteckningar
GSC 01226-02016, 2MASS J02483208+1817018, TYC 1226-2016-1, AG+18 214, HD 17459, N30 575, UBV M 9159, BD+17 442, HIC 13108, NSV 937, WEB 2642, CSV 100227, HIP 13108, PMC 90-93 5854, YZ 18 759, GC 3369, HR 828, PPM 118572, AAVSO 0242+17C, GCRV 1577, IRAS 02457+1804, SAO 93118, Gaia DR2 83740218616410624, GEN# +1.00017459, IRC +20050, SKY# 4213[10][11]

40 Arietis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en förmodad dubbelstjärna[4] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Väduren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,82[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 7,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 445 ljusår (ca 136 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 47 km/s.[7] På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,21 enheter genom en skymningsfaktor orsakad av interstellärt stoft.[12]

Egenskaper

Primärstjärnan 40 Arietis A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K1 III.[4] Den har en massa som är ca 1,6[9] solmassor, en radie som är ca 20[1] solradier och utsänder ca 128[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 500 K.[9]

40 Arietis är en förmodad spektroskopisk dubbelstjärna med en vinkelseparation av 0,2 bågsekunder av komponenterna[4] och en misstänkt variabel,[3] som har visuell magnitud +5,82 och varierar utan någon fastslagen amplitud eller periodicitet.[3]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 39 Arietis, 12 december 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. ^ [a b c] ”NSV 937” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=39561. Läst 7 maj 2019. 
  4. ^ [a b c d] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=13108. Läst 7 maj 2019. 
  6. ^ Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S.
  7. ^ [a b] Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  8. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  9. ^ [a b c d e f] Feuillet, Diane K.; et al. (2016), "Determining Ages of APOGEE Giants with Known Distances", The Astrophysical Journal, 817: 40, arXiv:1511.04088, Bibcode:2016ApJ...817...40F, doi:10.3847/0004-637X/817/1/40.
  10. ^ ”Basic data: V* 40 Ari – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=40+Ari&submit=SIMBAD+search. Läst 7 maj 2019. 
  11. ^ "40 Ari". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-18.
  12. ^ Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430 (1): 165–186, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Aries IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Aries chart