39 Laetitia

	39 Laetitia
Upptäckt
Upptäckare	J. Chacornac
Upptäcktsplats	Paris
Upptäcktsdatum	8 februari 1856
Beteckningar
MPC-beteckning	39 Laetitia
Uppkallad efter	Laetitia
Småplanetskategori	Asteroidbältet
Omloppsbana
	Epok: 27 augusti 2011
Aphelium	3,08544932 AU; 461 576 649 km
Perihelium	2,4495648 AU; 366 449 680 km
Halv storaxel	2,76750708 AU; 414 013 166 km
Excentricitet	0,11488399
Siderisk omloppstid	1 681,63422 d (4,60 år)
Medelomloppshastighet	17,919 km/s
Medelanomali	63,11764°
Inklination	10,38245°
Longitud för uppstigande nod	157,13718°
Periheliumargument	208,47527°
Månar	1
Fysikaliska data
Dimensioner	72×66×60 km; 149,52 km
Massa	~3,5×1018 kg
Medeldensitet	5,0 g/cm³
Siderisk rotationsperiod	5,138 h
Albedo	0,2869 geometriskt
Yttemperatur	; Medel: ~158
Spektraltyp	S
Skenbar magnitud	8,86-12,07
Absolut magnitud (H)	6,10

39 Laetitia är en asteroid upptäckt 8 februari 1856 av den franske astronomen Jean Chacornac i Paris. Asteroiden har fått sitt namn efter Laetitia, glädjens gudinna inom romersk mytologi.^[5]

Måne

1985 rapporterade A. Cellino med flera att man har observerat en måne till Laetitia. Den har dimensionerna: 59×36×34 km och cirkulerar på ett avstånd av 168 km från Laetitia.^[4]

Referenser

^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 10 mars 2009
^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 17, ISBN 978-3-642-29717-5.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Laetitia” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62K7RYjwg?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=39. Läst 10 oktober 2011.
^ [a b c d e] Cellino, A., Pannunzio, R., Zappala, V., Farinella, P., & Paolicchi, P. (March 1985). ”Do we observe light curves of binary asteroids?”. Cellino, A., Pannunzio, R., Zappala, V., Farinella, P., & Paolicchi, P.. sid. vol. 144, no. 2, p. 355-362.. http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1985A%26A...144..355C/0000355.000.html.
^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 17. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA17&dq=39+Laetitia&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=39%20Laetitia&f=false. Läst 27 april 2015

Externa länkar

Diagram över omloppsbanan för 39 Laetitia från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)

[1] "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 10 mars 2009

[11020cbe418ff369c377326c1a4ac746fe9a4470-2] Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 17, ISBN 978-3-642-29717-5.^{[källa från Wikidata]}

[JPL-3] [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Laetitia” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62K7RYjwg?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=39. Läst 10 oktober 2011.

[Cellino-4] [a b c d e] Cellino, A., Pannunzio, R., Zappala, V., Farinella, P., & Paolicchi, P. (March 1985). ”Do we observe light curves of binary asteroids?”. Cellino, A., Pannunzio, R., Zappala, V., Farinella, P., & Paolicchi, P.. sid. vol. 144, no. 2, p. 355-362.. http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1985A%26A...144..355C/0000355.000.html.

[GBname-5] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 17. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA17&dq=39+Laetitia&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=39%20Laetitia&f=false. Läst 27 april 2015

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler

39 Laetitia

Måne

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats